Grundskolans läroplaner i konflikt med gammalt riksdagsbeslut om interkulturellt synsätt?

Trots att beslutet om ett interkulturellt synsätt i grundskolan togs av riksdagen för snart 20 år sedan så har det inte fått riktigt genomslag – vare sig i läroplaner eller i skolans vardag. Det visar en avhandling med titeln ”Interkulturellt lärande – intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 60-talets början”, som läggs fram måndagen den 15 december av den från Skåne härstammande Monica Eklund, doktorand på Mitthögskolan i Härnösand. - Det är mycket tveksamt om läroplanernas målstyrning är förenlig med ett interkulturellt synsätt, konstaterar doktorand Monica Eklund. För att uppnå det övergripande målet – att undersöka om den obligatoriska grundskolan ger barn och ungdomar kunskaper och färdigheter som behövs i ett mångkulturellt samhälle – har två studier genomförts. - Syftet med de två studierna var att jämföra statens intentioner med ett interkulturellt synsätt, med vad som kommer till uttryck i läroplanerna och med vad eleverna anser att de verkligen lärt sig, kommenterar Monica Eklund. Den första studien visar att regeringens beslut om ett interkulturellt synsätt bara delvis kommer till uttryck i bland annat läroplaner. Efterföljande studie visar att elever i skolår nio i stor utsträckning instämmer i de interkulturella målen. Men - de anser inte att det är skolan som främst bidragit till lärandet. En orsak till skillnader mellan intentioner och realitet är att de interkulturella målen inte prioriteras och att läroplanen främst tillgodoser behoven hos elever med svenska som modersmål. Undervisningen för elever med annat modersmål är ofta separerad från övrig undervisning och till exempel modersmålsundervisningen för ofta en undanskymd och ifrågasatt tillvaro. Modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk samt elever med annat modersmål än svenska blir därför ofta marginaliserade i skolans verksamhet. Möjligheterna till interkulturella möten och interkulturellt lärande mellan elever med olika bakgrund begränsas. - Jag hoppas att man tar dessa problem på allvar när man fortsätter med att forma framtidens skola. Sverige är ett mångkulturellt samhälle och skolan är en viktig plats för att skapa förutsättningar för ett positivt interkulturellt synsätt och lärande i samhället i stort, avslutar Monica Eklund. I sin avhandling har Monica identifierat en central motsättning i dagens målstyrda system: - Interkulturellt lärande förutsätter en process. Det är knappast möjligt att separera undervisningens mål från vägen dit, anser Monica. Disputationen äger rum måndagen den 15 december kl. 13.00 i Aula Sigma, Mitthögskolan, campus Härnösand. Frågor kan ställas till: Doktorand Monica Eklund, Mitthögskolan Härnösand/Forskarutbildningen i Lärande, Luleå, 0611-861 89, 070-329 97 96