Hormonbehandling bland för tidigt födda kopplas till risk för psykisk ohälsa

Mödrar som väntas föda för tidigt kan behandlas med glukokortikoider, som liknar det naturliga hormonet kortisol. Det är avgörande för att hjälpa barnets lungor att utvecklas. Men ny forskning tyder på att behandlingen ökar risken för beteende- och känslomässiga svårigheter senare i livet, exempelvis ADHD.

- Nyttan av hormonbehandling för barnets omedelbara hälsa och överlevnad är väletablerad, och uppväger andra tänkbara långsiktiga risker. Beteende- och känslomässiga svårigheter, som ADHD, orsakas av många olika faktorer, inklusive genetiska, och en enskild riskfaktor räcker inte för att utveckla ADHD-symtom, säger Alina Rodriguez, huvudansvarig för studien, professor i psykologi vid Mittuniversitetet och gästprofessor vid School of Public Health vid Imperial College i London.

Kortisol produceras i fostret sent i graviditeten för att hjälpa lungorna att utvecklas och för att förbereda barnet för livet utanför livmodern. Lungproblem är vanliga bland för tidigt födda barn och kan leda till livshotande andningssvårigheter. Syntetiska glukokortikoider, som liknar naturligt kortisol, kan ges för att minska risken för dessa problem.

Det har funnits en oro för att exponering av höga nivåer av glukokortikoider i livmodern kan ge skadliga långtidseffekter på hjärnans utveckling. Tidigare forskning har sett samband mellan stress under graviditet och symtom på ADHD hos barn och eftersom kortisol produceras vid stress, har hormonet föreslagits som en förklarande faktor.

Forskarna studerade 37 barn som genomgick hormonbehandling med syntetiska glukokortikoider före födsel och jämförde dem med 185 barn, födda i samma graviditetslängd, men som inte genomgått behandling. En större jämförelsegrupp med 6 079 barn undersöktes för att bekräfta resultaten.

Resultaten visar att de barn som hade genomgått behandlingen visade en sämre allmän psykisk hälsa vid en uppföljning i åldrarna 8 och 16 år, och visade oftare symtom på ADHD.

- Det finns flera studier som visat kopplingar mellan stress under graviditet och effekter på barns psykiska hälsa, särskilt ADHD, och det kan vara kopplat till kortisol, säger Alina Rodriguez. Även om det här är den största studien hittills för att titta på dessa risker, så är vår undersökningsgrupp fortfarande relativt liten och fler studier behövs för att bekräfta resultaten.

Deltagarna i studien kommer ur ”Northern Finland Birth Cohort” som är en studie bland finska kvinnor i tidig graviditet 1985-86 och som samlade in information om hälsotillståndet för barnen vid 8- och 16-årsålder.

Studien har genomförts av forskare knutna till Imperial College London, Mittuniversitetet och Universitetet i Uleåborg, Finland, och är publicerad i tidskriften PLoS ONE.

Forskningen har finansierats av Finlands Akademi, Sigrid Juselius stiftelse, Finland, Thule -institutet, Uleåborgs universitet, National Institute of Mental Health, och EURO - BLCS (biologiska, kliniska och genetiska faktorer för framtida risk för hjärt- och kärlsjukdomar). Alina Rodriguez har fått finansiering från bland annat Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Läs hela artikeln här: Prenatal Glucocorticoid Treatment and Later Mental Health in Children and Adolescents

Kontakt:
Alina Rodriguez, professor i psykologi, Mittuniversitetet, 063-16 53 50, e-post: alina.rodriguez@miun.se