Skip to main content

Islamofobiska fördomar och hatbrott

Pressmeddelande   •   Okt 01, 2012 08:00 CEST

Fyra av tio muslimska församlingar i Sverige har drabbats av olika typer av hatbrott. Samtidigt finns en omfattande tolerans i svenska samhället Det visar en kunskapsöversikt som professor Klas Borell vid Mittuniversitetet genomfört på uppdrag av Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund.

En sammanvägning av europeiska undersökningar visar att antimuslimska attityder och hatbrott har ökat efter terrorattackerna den 11 september 2001. Men det handlar inte om en obruten trend – efter dramatiska internationella händelser blossar antimuslimska opinioner upp, för att i lugnare tider avta.

- Människor med antimuslimska fördomar begår som regel inte hatbrott, men det fåtal som gör det, vägleds av sådana fördomar. Allmänt omfattade fördomar mot en religiös minoritetsgrupp bidrar dessutom indirekt till hatbrott, säger Klas Borell. Hatbrott ursäktas eller till och med rättfärdiggörs.

En undersökning bland 105 muslimska församlingar i Sverige visar att 40 procent har utsatts för olika typer av hatbrott. Rapporten understryker att detta måste leda till aktiva samhällsinsatser, inte minst åtgärder för att kartlägga omfattningen av sådana brott. Samtidigt är det viktigt att ge en balanserad bild, understryker Klas Borell.

- Det finns en omfattande tolerans i det svenska samhället och det stora flertalet företrädare för de muslimska församlingarna menar att de som regel möts av respekt och god vilja.

Rapporten pekar också på att hatbrott ofta leder till motreaktioner.

- Det finns ett tydligt mönster som visar att kriminella handlingar mot muslimska organisationer aktiverar enskilda och organisationer i lokalsamhället som vill stödja religionsfrihet, säger Klas Borell.

Kunskapsöversikten pekar framför allt på den fördomsreducerande effekt som människors möten har.

- Fördomsfulla generaliseringar bygger naturligtvis på kunskapsbrist, men det krävs också möten mellan människor för att komma till rätta med misstron. I Sverige finns en lång samverkans- och dialogtradition som går att bygga vidare på. Svenska muslimska församlingar bedriver redan idag en omfattande samverkan med andra ideella organisationer och med offentliga institutioner, säger Klas Borell.

Det är också angeläget att visa att islam i Sverige är en mångfacetterad mosaik av riktningar, traditioner och praktiker.

- Genom att tillföra den kunskapen kan forskare bidra till ett konstruktivt offentligt samtal. Att kritisera negativa stereotyper av islam och muslimer får samtidigt inte innebära att forskare avstår från att kritiskt granska hur vissa muslimer utövar sin tro, säger Klas Borell.

Rapporten ”Islamofobiska fördomar och hatbrott” är författad av professor Klas Borell, Mittuniversitetet, och kan beställas från Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST).

Rapporten presenteras vid ett seminarium arrangerat av SST måndagen den 1 oktober i Stockholm och kan beställas genom www.sst.a.se.

Kontakt:
Klas Borell, professor i sociologi, 070-324 06 05, e-post: klas.borell@miun.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera