Mönster och traditioner utmanas när IT verksamhetsintegreras i skolan

Pressmeddelande  •  2013-10-31 09:00 CET

Skolledning och lärare utgår från skilda motiv när skolövergripande projekt som IT i skolan ska integreras i verksamheten. Skolledningen ser främst till organisatoriska och materiella förutsättningar medan lärare utgår från behov kopplade till undervisning och elevernas lärande. De skilda motiven bidrar till att utrymmet för skolutveckling minskar.

Det visar en fallstudie som genomförts vid Mittuniversitetet vid en svensk åk 7-9 skola under tre års tid. Studien ligger till grund för en doktorsavhandling i pedagogik.

Syftet med studien har varit att utforska den förändrings­process som uppstår när en skola bestämmer sig för att utveckla ”digitala kompetenser” och IT-stödd undervisning bland skolans alla lärare och arbetslag, samt att följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i arbetet.

Resultatet visar framför allt hur ­integreringen av IT i skolan, bland de lärare som utforskar tekniken, i hög grad motiveras av elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. Arbetet med att leda skolans arbete med ­integreringen motiveras däremot i hög grad av organisationsrelaterade behov, som exempelvis att finna organisationsformer för ledning av IT-arbetet och att teknikintegrera skolan. 

– De exempel på inte­gra­tion av IT i undervisning som äger rum på skolan, och utvecklingen av IT-kompetenser och pedagogiskt arbete, stannar i hög grad vid att vara individuella lärares erfarenheter, säger Anneli Hansson, doktorand.

Den kompetensutveckling som sker hos enskilda lärare eller inom enskilda arbetslag förblir en outnyttjad resurs i ett gemensamt verksamhets- och skolutvecklande arbete. Gränsöverskridande möten uppstår mer sällan i en arbetstyngd vardag där lärare och skolledare, av tradition mer självständigt koordinerar arbetsinsatser mellan varandra.

Om syftet är att åstadkomma utveckling av skolor, professionsutövning och pedagogisk verksamhet, så ställs både lärare och skolledare inför utmaningar att skapa förutsättningar för uppkomst av gränszoner, där den pågående pedagogiska verksamheten blir föremål för analys och gemensam diskussion. 

– När lärares undervisningsrelaterade behov blir utgångspunkt för ett gemensamt utforskande så ökar sannolikt möjligheterna för lärare att upptäcka teknikens potentiella pedagogiska mervärde. Kombinationen av ämnes- och undervisnings­orientering och en kollegial diskussion, mellan kritiska ”professionella vänner”, har potential att bidra till utveckling och till ett expansivt lärande för hela verksamheten, säger Anneli Hansson.

Läs hela avhandlingen här:Arbete med skolutveckling – en potentiell gränszon mellan verksamheter?”

Kontakt:
Anneli Hansson, doktorand i pedagogik, 070-644 65 69, e-post: anneli.hansson@miun.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.