​Nya trender i våra fjällvanor

Att vistas i fjällen är en trend som håller i sig. Vad vi gör när vi är där förändras däremot över tid. Trenderna i vårt beteende ger fjällvärldens aktörer värdefull information om framtida möjligheter och utmaningar.

Under tre års tid har forskare vid Mittuniversitetet och Karlstad universitet studerat beteendemönster och attityder hos besökare i de svenska fjällen. Som underlag för sina resultat har forskarna gjort uppföljningar av tidigare genomförda undersökningar. De har även analyserat beteendet på internet och i sociala medier.

– Syftet med vår forskning har varit att ta fram kunskap om vilken effekt våra beteenden kan ha på framtidens fjällandskap så som det beskrivs i miljömålen.

Det säger Peter Fredman, professor vid Mittuniversitets forskningscenter Etour. Tillsammans med de andra deltagarna i forskningsprojektet ”Den nya fjällupplevelsen” har fyra starka trender identifieras:

Fjällturismen blir mer mångfacetterad
Även om utförsåkning fortsätter att vara den mest populära aktiviteten för fjällbesökarna så efterfrågar de i allt högre grad en bred palett av upplevelser i samband med sin vistelse. Att genomföra flera olika aktiviteter under en och samma vistelse blir vanligare.

Fjällturismen blir mer sportifierad
Det blir allt viktigare för fjällbesökarna att jämföra sina prestationer med andra och trenden med tävlingar i fjällmiljön fortsätter starkt. Det gör även trenden att möjliggöra för människor att utföra naturpräglade aktiviteter inomhus.

Fjällbesökarna söker exklusivitet
Andelen besökare som vandrar ökar. Allt fler fjällbesökare genomför allt längre vandringar och efterfrågan på ostörda miljöer långt från bebyggelse ökar. Att tälta i fjällen blir mer vanligt samtidigt som efterfrågan på bekvämlighet och god service för det betalda boendet ökar.

Avkopplad framför uppkopplad
Den allmänna trenden att vi lägger allt mer tid på att söka och dela information digitalt avspeglar sig inte i fjällbesökarnas beteendemönster. Längtan efter att få vara ostörd är en stark drivkraft bakom fjällvistelsen. Däremot använder 70 procent av besökarna internet som huvudsaklig källa för att skaffa sig information inför vistelsen.

– Liksom all annan mänsklig aktivitet påverkar turismen den ekologiska, ekonomiska och sociala utveckling i fjällmiljön. Att ha koll på hur våra beteendemönster förändras över tid kan vara värdefullt i många sammanhang. Bland annat vid planering av infrastruktursatsningar, i förvaltningen av fjällandskapet liksom vid planering av utbud och service i fjällnära miljöer säger Peter och fortsätter.

– Det finns idag stora skillnader när det gäller sociala och ekonomiska förutsättningar mellan de svenska fjällorterna. Fjällbesökarens val av destination beror i hög grad på möjligheten att ta sig dit på ett smidigt sätt.

Storslagen fjällmiljö är en forskningssatsning som finansieras av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.

Kontakt:
Peter Fredman, professor vid Avdelningen för turismvetenskap och geografi vid Mittuniversitetets forskningscentrum Etour, 010-142 78 04, e-post: peter.fredman@miun.se