Sociala medier hjälpte polisen under Husbykravallerna

Mediebevakningen av upploppen i Husby förra året var varken så överdriven eller obalanserad som den har kritiserats för. Sociala medier spelade dessutom en oväntad och stor roll. Det visar en ny studie från medieforskningsinstitutet Demicom vid Mittuniversitetet.

Ett år har gått sedan kravallerna i Husby upprörde landet. I samband med händelserna så höjdes också kritiska röster mot medierna och deras rapportering, vilken anklagades för att vara bland annat obalanserad och överdriven. Nu har medieforskarna vid Demicom tittat närmare på hur det egentligen låg till, och kommit fram till att det inte stämmer.

– När det gällde förklaringarna till händelserna i medierna så framhöll ungefär en tredjedel av artiklarna samhällets ansvar och en fjärdedel framhöll individernas eget ansvar, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.

Sociala medier, som ofta skildras som ett redskap för våldsverkare i samband med upplopp och sociala oro, visade sig dessutom vara till större nytta för polis och andra myndigheter än för upploppsmakarna. På relativt kort tid blev de sociala medierna en mycket effektiv kanal för polisen, berättar Lars Nord.

– De blev mycket betydelsefulla och framhålls till och med som en av flera orsaker till att opinionen vände, säger Lars Nord.

Den nya rapporten bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och medier och på innehållsanalyser av den samlade bevakningen av Husbykravallerna på Aftonbladets, Dagens Nyheters, Expressens och Svenska Dagbladets nyhetssajter. Därutöver har sociala medier kopplade till nyhetsbevakningen analyserats.

Läs rapporten här.

Kontakt:
Lars Nord, professor, 070-550 93 33, e-post: lars.nord@miun.se