Skip to main content

Sociala skillnader otydliga i grundskolans samhällskunskap

Pressmeddelande   •   Dec 07, 2015 09:07 CET

I en ny avhandling vid Mittuniversitetet behandlas den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan. Det är de samhällsbilder som gestaltas i undervisningens innehåll och styrdokument i ämnet samhällskunskap som tolkas.

Utgångspunkterna i studierna är hämtade från en hermeneutisk filosofitradition och analyser genomförs i avhandlingen av både styrdokument - läroplaner och kursplaner - samt undervisningspraktik.

Resultaten visar att den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – har en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Jämställdhet, det som benämns kulturell mångfald, och andra skillnader som kan kopplas till diskrimineringslagstiftningen, ges en tydligare position än socioekonomiska skillnader i styrdokumenten. I kursplanen i samhällskunskap i läroplanen Lgr 11 är det synligt bland annat genom att socioekonomiska skillnader ska tas upp i relation till olika innehåll i undervisningen först i årskurserna 7 till 9, medan genus, nationella minoriteter och sexualitet kan eller ska tas upp redan i årskurserna 4 till 6.

- Nedtoningen av skillnader i materiella tillgångar kan ses som ett ideologiskt uttryck för en politisk ovilja att utmana. I det perspektivet kan de mönster som uttolkats i ”förgrunden” i styrdokumenten – kön och kulturell mångfald – betraktas som mindre utmanande och därmed som mindre kontroversiella, säger Lars Sandin, doktorand i pedagogik.

I undervisningspraktiken som undersöktes gestaltades flera olika typer av samhällsbilder. Dessa typer – som kallas funktionalistiska, rationalistiska och sociopolitiska samhällsbilder i avhandlingen – går också att uttolka i kursplanen i samhällskunskap. I undervisningen hölls dessa bilder isär. Det är ett tydligt exempel på hur ideologi kan göras latent i undervisningen när olika teoretiska perspektiv inte ställs mot varandra. De uppträder istället ett i taget, och då inte presenterade som modeller för hur olika sociala sammanhang kan förstås, utan som realistiska avbildningar. Den sociopolitiska samhällsbilden, som synliggör sociala skillnader, ges dessutom en underordnad plats i förhållande till de andra bilderna.

- På flera sätt legitimeras en dominerande social förståelse av världen, och i styrdokumenten återfinns en tydlig individualistisk människosyn. Det läroplanen signalerar ska hända i undervisningen i samhällskunskap kan, lite tillspetsat, formuleras som att eleverna främst ska lära sig att förstå samhället som befolkat av individer, säger Lars Sandin.

Här hittar du hela avhandlingen – Det beslöjade rummet – ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap.

Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand 11 december.

Kontakt:
Lars Sandin, doktorand i pedagogik, 010-142 86 34-, e-post: lars.sandin@miun.se

Mittuniversitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud där flexibelt och arbetslivsanknutet lärande är ledord för utbildningen. Mittuniversitetet har cirka 16 000 studenter med campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund.

Forskningen inriktas mot strategiska områden där forskning av hög internationell kvalitet kan bedrivas och där en stark forskning svarar mot regionens eller det övriga samhällets behov.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera