Sociala skillnader otydliga i grundskolans samhällskunskap

I en ny avhandling vid Mittuniversitetet behandlas den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan. Det är de samhällsbilder som gestaltas i undervisningens innehåll och styrdokument i ämnet samhällskunskap som tolkas.

Utgångspunkterna i studierna är hämtade från en hermeneutisk filosofitradition och analyser genomförs i avhandlingen av både styrdokument - läroplaner och kursplaner - samt undervisningspraktik.

Resultaten visar att den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – har en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Jämställdhet, det som benämns kulturell mångfald, och andra skillnader som kan kopplas till diskrimineringslagstiftningen, ges en tydligare position än socioekonomiska skillnader i styrdokumenten. I kursplanen i samhällskunskap i läroplanen Lgr 11 är det synligt bland annat genom att socioekonomiska skillnader ska tas upp i relation till olika innehåll i undervisningen först i årskurserna 7 till 9, medan genus, nationella minoriteter och sexualitet kan eller ska tas upp redan i årskurserna 4 till 6.

- Nedtoningen av skillnader i materiella tillgångar kan ses som ett ideologiskt uttryck för en politisk ovilja att utmana. I det perspektivet kan de mönster som uttolkats i ”förgrunden” i styrdokumenten – kön och kulturell mångfald – betraktas som mindre utmanande och därmed som mindre kontroversiella, säger Lars Sandin, doktorand i pedagogik.

I undervisningspraktiken som undersöktes gestaltades flera olika typer av samhällsbilder. Dessa typer – som kallas funktionalistiska, rationalistiska och sociopolitiska samhällsbilder i avhandlingen – går också att uttolka i kursplanen i samhällskunskap. I undervisningen hölls dessa bilder isär. Det är ett tydligt exempel på hur ideologi kan göras latent i undervisningen när olika teoretiska perspektiv inte ställs mot varandra. De uppträder istället ett i taget, och då inte presenterade som modeller för hur olika sociala sammanhang kan förstås, utan som realistiska avbildningar. Den sociopolitiska samhällsbilden, som synliggör sociala skillnader, ges dessutom en underordnad plats i förhållande till de andra bilderna.

- På flera sätt legitimeras en dominerande social förståelse av världen, och i styrdokumenten återfinns en tydlig individualistisk människosyn. Det läroplanen signalerar ska hända i undervisningen i samhällskunskap kan, lite tillspetsat, formuleras som att eleverna främst ska lära sig att förstå samhället som befolkat av individer, säger Lars Sandin.

Här hittar du hela avhandlingen – Det beslöjade rummet – ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap.

Avhandlingen försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand 11 december.

Kontakt:
Lars Sandin, doktorand i pedagogik, 010-142 86 34-, e-post: lars.sandin@miun.se