Svininfluensan påverkar oss starkt

Den nya influensan A (H1N1), känd som svininfluensan, visar på kraften i människors riskuppfattningar. Försäljningen av munskydd slår rekord inte bara i Mexico utan även i Sverige. Hotellgäster hålls isolerade på ett hotell i Hongkong och personer med snuva isoleras på flygplatser runt om i världen. Men före influensans utbrott var detta en risk som ytterst få svenskar upplevde som ett allvarligt hot för den egna personen.

Innan utbrottet av influensan i Mexico var det få svenskar som oroade sig för pandemier, tidigare okända sjukdomar eller sjukdomar förknippade med djur som t.ex. galna ko-sjukan eller BSE. Det visar den nationella enkätstudien Samhälle och Värderingar (SoV), med 1500 deltagare. Studien genomfördes i vintras av forskargruppen KRIHS vid Mittuniversitetet.

- Resultaten visar att det är svårt att förutspå vilka risker det är som kommer att få genomslag i den allmänna opinionen, säger Susanna Öhman, docent i sociologi och prefekt vid Institutionen för samhällsvetenskap. Det finns vissa skillnader mellan olika grupper, säger hon vidare. Bor man i en stad är man mer orolig än om man bor på landet. Personer med utländsk bakgrund är också mer oroliga. Högre utbildade är dock mindre oroliga än de med lägre utbildning. Både när det gäller ursprung och utbildning så överensstämmer resultaten med tidigare studier och andra typer av risker. Skillnaden mellan stad och landsbygd är mer ovanlig och kan bero på att man i städer har fler kontakter med personer utanför den privata sfären.

Hur kan det då komma sig att något som synnerligen få upplever som en risk ena dagen nästa dag leder till att svenskarna tömmer lagren på munskydd?

- Det finns inget enskilt svar på den frågan, säger Anna Olofsson, docent i sociologi och den som samordnar KRIHS forskning. Det självklara är att en helt ny typ av influensa uppkommit som rent faktiskt kan leda till en pandemi, och det är skrämmande. Samtidigt finns det många andra sjukdomar och risker som också är mycket farliga och som dödar många människor världen över. Ytterligare en förklaring är att den nya influensan också är en risk som snabbt förstärks i samhället. Det sker genom att massmedier, allmänheten, experter, politiker och myndighetsutövare på olika sätt uppmärksammar risken.

Forskargruppen KRIHS studerar riskuppfattningar bland olika grupper i Sverige och internationellt, men även olika organisatoriska aspekter av krishantering. I höst startar ett nytt utbildningsprogram med namnet Risk- och krishanteringsprogrammet som bygger på gruppens forskningskompetens.

Frågor kan ställas till:

Anna Olofsson, 063-165 567, 070-676 0264, anna.olofsson@miun

Susanna Öhman, 063-165 485, 070-667 5485, susanna.ohman@miun.se