Skip to main content

Varför upplever vissa ett strömavbrott som värre än andra?

Pressmeddelande   •   Nov 13, 2006 08:52 CET

2006-11-13, Lars Aronsson, forskningsinformatör
Tel: 063-16 53 36, fax: 063-16 54 54, mobil: 070-516 53 36, e-post: lars.aronsson@miun.se

Varför upplever vissa ett strömavbrott som värre än andra?

Risker i det dagliga livet drabbar stora grupper av människor i världen. Det är inte mer än två veckor sedan stora delar av Jämtland var utan ström under en längre tid. Samhället upplevs inte lika tryggt längre och det drabbar oss människor på olika sätt som exempelvis strömavbrott, våld och livsstilsrisker.

Genom massmedia hör vi ofta att vi lever i en tid av oro och nya risker. Krig och miljörisker utgör globala risker vid sidan om risker för terroristattacker och de risker vi möter i vardagen. Vilka risker just vi drabbas av och hur stora de är beror på vilka vi är och vart vi bor. Hur vi utsätts för risker är helt enkelt inte jämt fördelad utan vissa är mer utsatta än andra och upplever också riskerna som större. Men vi vet väldigt lite om vad som orsakar skillnaderna i hur vi uppfattar exempelvis risken för översvämning eller snöstormar.

Anna Olofsson och Susanna Öhman, sociologer och forskare vid Mittuniversitetets campus i Östersund samt Saman Rashid, nationalekonom och forskare vid Arbetslivsinstitutet i Östersund har nu fått 2,2 miljoner från Vetenskapsrådet för att studera detta på individuell och samhällelig nivå.

– Vi vill studera skillnader i riskuppfattning utifrån var man bor, etnicitet, kön, sexuell läggning och ålder i Sverige och Wales, säger Anna Olofsson. Vi vill också ta reda på vilka effekter de här skillnaderna har på den enskilde individens känsla av trygghet och välbefinnande, lägger Susanna Öhman till.

– Vi hoppas också att resultaten av studierna skall leda till en vidareutveckling av riskkommunikation men också av säkerhetspolicy och riskhantering, säger Saman Rashid.

Forskarna tillhör forskargruppen KRIHS (Kris och Risk i det Heterogena Samhället) som nyligen fick stöd av Krisberedskapsmyndigheten för att vidareutveckla forskningsmiljön kring risker och kriser vid Mittuniversitetet.

– Vi satsar på att den samhällsvetenskapliga risk- och krisforskningen vid Mittuniversitetet inom några år ska vara nationellt ledande, säger professor Roine Johansson, föreståndare för avdelningen för sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap.



Frågor kan ställas till:
Anna Olofsson, 063-16 55 67, 070-676 0264 eller e-post Anna.Olofsson@miun.se
Susanna Öhman 063-16 54 85, 070-667 5485 eller e-post susanna.ohman@miun.se
Saman Rashid 063-55 13 04, 070-589 1304 eller e-post saman.rashid@niwl.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy