Särbegåvade elever med olika etnisk bakgrund

Särbegåvning kan hittas i alla kulturer och utryckas genom olika beteenden (Baldwin, 2005). Runt om i världen hittar vi en underrepresentation hos särbegåvade elever som har olika etnisk bakgrund. Dessa elever tenderar att glömmas bort i diskussionen om särbegåvning på grund av stereotyper, fördomar samt bristande kunskap om kulturella olikheter tillsammans med språksvårigheter.

I december 2014 publicerades en rapport (Gifted Education in Ireland: Educators’ Beliefs and Practices) där forskarna genomfört en undersökning bland 800 pedagoger i Irland, där det kom fram att pedagoger i grundskolan och på gymnasiet trodde att särbegåvade elever endast fanns i medel- och höginkomsttagarfamiljer. Pedagogerna i undersökningen hade svårt att tro att en lika stor del kunde komma från låginkomsttagarfamiljer.

Integration

I Skandinavien finns fortfarande en begränsad erfarenhet av gruppen särskilt begåvade elever med invandrarbakgrund i skolan. Särskilt begåvade elever från ett annat etniskt ursprung än den svenska, har mer problem i den vanliga undervisning som kan ses som ett hinder för att dessa ska uppmärksammas i skolan.

Inkluderingen av särskilt begåvade elever med invandrarbakgrund i undervisningen måste utgå från ett integrationsperspektiv, eftersom dessa elever befinner sig oftast i en segregerad miljö, med ojämna förkunskaper och instabila förhållanden i allmänhet.

Särbegåvade elever med invandrarbakgrund har oftast ett social beteende som befinner sig utanför den större kulturella gruppen. Det är viktigt att kunna se skillnad på vad som är ett beteende relaterat till kultur och vad som är särbegåvning.

Utanförskapet i utanförskapet

"Otillräckliga språkkunskaper i svenska kan mycket väl dölja en elev med särskild begåvning". 

Särbegåvade elever med invandrarbakgrund eller flyktingbakgrund med ett annat modersmål än svenska kan ha svårigheter med att uttrycka sig muntligt eller skriftligt i det svenska språket. Att inte kunna ha tillräckliga kunskaper i svenska betyder inte att en elev inte är särbegåvade, men det är viktigt att reflektera över hur särskilt begåvade elever med invandrarbakgrund kan tappa motivation för skolan och skolarbete i högre grad än gruppen av särbegåvade elever med svenskt ursprung, på grund av språket och svårigheter i undervisningen i skolan.

Elever som är särskilt begåvade kan finnas bland de barn och ungdomar som har undervisning i svenska som andra språk (SvA) och elever som går i en förberedelseklass.

Särbegåvade elever och ungdomar med olika etnisk bakgrund som kommer från låginkomst-tagarfamiljer, som inte hittar rätt stimulans eller stöd samt flexibilitet i både skolan och i hemmet, kan uppleva en stor känsla av ensamhet och riskerar att få leva ett helt liv i utanförskapet. En lite grupp i själva minoriteten som kan lätt riskerar att hamna i marginalen. Behovet av stimulans och inkludering måste tillgodoses redan på för- och grundskolenivå.

Maria Rydkvist

Social entreprenör och grundare av Mom to Gifted

Mom to Gifted arbetar som en social entreprenör och är Sveriges första aktör inom utbildningsområdet som vill arbeta för att belysa och främja särbegåvade barns rätt till utbildning i alla skolor. Vi riktar oss till skolor och föräldrar, högskolestuderande, utbildningsföretag, samhällsorganisationer och privata företag som vill samarbeta inom området särbegåvning. Vi vill förbättra samhällets syn på särbegåvade barn och normalisera begreppet i skolan.