Re:Orient presenterar "Oum" - en poetisk musiksaga för barn om den egyptiska stjärnan Oum Kalthoum

I höst spelas den nyskapade musikpoesisagan Oum för barn 4-7 år på Moriska Paviljongen. En historia om att våga följa sin drömmar, om att gå sin egen väg, att kämpa mot förtryck och att till slut segra. Föreställningen berättar om Oum Kalthoum (1904-1975) som var och är än i dag arabvärldens mest framstående sångerskor. Regissör är Johanna Huss, senast aktuell med Lotta På Bråkmakargatan på Stockholms Stadsteater.

Först sjöng Oum mest hemma, för vissa sa att flickor inte fick sjunga, men hennes vilja att sjunga var så stark att hon klädde ut sig till pojke. Till slut hade alla hört henne och inget kunde stoppa hennes sång. Ingen människa. Inga krig. Inte ens döden. För hennes röst fortsatte sjunga i folks hjärtan.

Regissör Johanna Huss leder bl.a Enskedespelet och var senast aktuell på Stockholms stadsteater med Lotta på Bråkmakargatan. Sofia Berg Böhm är sångerska i bland annat Östblocket, samtidigt som hon varit verksam på de flesta stora teaterscenerna. Mousa Elias och Feras Sherastan är båda mycket rutinerade musiker med framstående karriärer i arabvärlden.
 
I föreställningen framförs några av Oum Kalthoums sånger samt nyskriven musik av Mousa Elias med inspiration från Oum Kalthoums gedigna repertoar.
 
Regi: Johanna Huss
Medverkande på scen:
Sofia Berg Böhm
Mousa Elias - oud och slagverk
Feras Sharstan - qanon och slagverk
Manus: Paul Verrept

Fler föreställningar planeras under våren.

Oum Kulthoum (1904-1975) var och är än i dag arabvärldens mest framstående sångare. Hennes röst är älskad av unga likväl som gamla. Hennes far var imam och hon började sin sångkarriär som barn, skanderande Koranen, förklädd till en pojke. Senare, efter att ha flyttat till Kairo tog hennes karriär verkligen fart. Hon träffade den berömde poeten Ahmed Rami som skrev hundratals texter för henne.

Hennes sånger handlar ofta om kärlek, längtan, och förlust. Under hennes konserter kunde en enda låt fortsätta i flera timmar, beroende på hur publiken reagerade. Improvisationer som fick publiken i något som mest kan liknas vid trans genom upprepningar av samma vers om och om igen, med subtila variationer.

Ett tecken på hennes enorma popularitet är att mer än fyra miljoner människor deltog i hennes begravning – vilket gör det till en av de största offentliga sammankomster i historien. Än idag är hennes sånger ständigt spelade och förblir lika populära genom generationerna.