Vården rustar för att ta hand om en ökad psykisk ohälsa

En rad psykiatriska tillstånd kommer sannolikt att öka i coronavirusets spår. Nu förbereds vården I Region Stockholm för att inom kort kunna ta emot fler fall av depression, ångestsyndrom och PTSD, samtidigt som man planerar för de långsiktiga effekterna.

-Vi påverkas alla fundamentalt av det som händer omkring oss nu, antingen vi drabbas av viruset eller inte. Många kommer att behöva hjälp för att bevara sin psykiska hälsa, säger Susanne Nordling, (MP) ordförande för psykisk hälsa och psykiatri.

Region Stockholm har tagit fram en prognos, baserad på forskning kring tidigare kriser. I den pekas en rad risker ut. De som vårdas för covid-19, och vårdpersonal i intensivvården, löper hög risk att traumatiseras. Människor som redan har psykiatriska tillstånd riskerar att försämras, och isolering ökar risken för psykisk ohälsa. På längre sikt kan arbetslöshet och ekonomisk kris skapa en epidemi av psykologiska effekter. Redan utsatta grupper, som barn och socialt utsatta, löper särskild stor risk att fara illa. Därför rekommenderas vårdgivarna att vara extra vaksamma på till exempel våld i hemmet.

Den som behöver akut krishjälp ska i första hand söka sig till sin vårdcentral. Ett nytt behandlingsprogram för PTSD introducerades för ett år sedan, och det ska ha implementerats av vårdgivarna. Dessutom har regionen tagit fram digitala kortkurser för att vårdpersonal bättre ska kunna ta hand om den psykiska krisvården.

-Om det kommer att räcka vet vi inte eftersom vi inte vet hur stor efterfrågan blir, men vi följer utvecklingen av vårdsökande noga, säger Susanne Nordling. Vi gör allt för att skapa proaktiva arbetssätt och ge tillgång till tidiga insatser, så att så många som möjligt kan få hjälp i tid.

En del av personalen i psykiatrin är i nuläget inne och arbetar på sjukhusen med virusutbrottet. Men kapaciteten att ta hand om de ordinarie patienterna finns kvar i psykiatrin.

-Det är oerhört viktigt att vi fortsätter söka vård när det behövs, och att diagnosticerade patienter fortsätter med sin behandling. Annars riskerar vi sjukare invånare längre fram, säger Susanne Nordling.

Se rapporten. Finns som bifogad fil.