Skip to main content

Sätt helljuset på skattehöjningarna!

Blogginlägg   •   Apr 17, 2019 09:39 CEST

Riksdagen fattar beslut som gör att man hoppas slippa debatt

Minns ni Bensinskatteupproret? Några bilentusiaster tröttnade på att skatten på drivmedel ständigt höjdes och satte igång att samla in namnunderskrifter. De hade tre krav på våra makthavare: sänk bensinskatten, ta bort momsen på bensinskatten samt att införa samma låga moms på bensin som för kollektivtrafik – alltså sex procent istället för 25 procent.

Det blev en framgång. Över 1,8 miljoner skrev under och frågan lyftes i allt från tv-sända debatter till insändarsidor. Betänk också att detta var år 2007, före de sociala mediernas inträde.

Frågan var mycket het då och den har alltjämt en plats i debatten av den enkla anledningen att skatten på bensin och diesel fortfarande ständigt ökar. Men inte kör folk mindre bil för att det blir dyrare. De måste fortfarande ta sig till jobbet och sköta om sina vardagsbestyr. I de flesta delar av landet krävs det en bil för att kunna ha ett normalt liv. Istället tvingas de dra in på andra kostnader för att ha råd med bilen. Och finansdepartementet kan skratta hela vägen till banken.

Extra glada var de säkerligen när de införde indexeringen på skatterna år 2017. Detta innebär att drivmedelsskatterna med automatik höjs varje år utan att ett beslut behöver fattas i riksdagen. På tio år blir det en höjning med 49 procent, motsvarande tre kronor litern. Det är ansenliga summor för gemene man.

Att köra igenom skattehöjningar varje år utan riksdagsbeslut är en unik ordning i svensk kontext. Man skulle kunna tycka att den demokratiska aspekten i detta är en smula tveksam. Speciellt efter som det regeringsbärande partiet redan i valrörelsen 2014 lovade att inte röra bensinskatten.

Inte nog med detta. Det nya skattesystemet som infördes 1 juli 2018 kallas bonus-malus. På pappret innebär det att bilar som släpper ut mer får en högre fordonsskatt, medan bilar med lägre utsläpp får en bonus. I verkligheten står det lite annorlunda till.

WLTP, som betyder Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Procedure, är en körcykel, en testmetod, som används för att mäta en bils bränsleförbrukning och utsläpp av skadliga partiklar. Det finns numera en koppling mellan bränsleförbrukning, utsläpp, och fordonsskatten, där skatten beräknas utifrån hur stora utsläpp ett fordon ger upphov till.

Fordonsskatten beräknas efter den gamla körcykeln NECD fram till 31/12 -19. Efter första januari 2020 så beräknas den efter WLTP, vilket medför – även här – en ”automatisk” höjning av malus. Dessutom flyttas en del bilar från bonus till malus över en natt. Och exakt samma bil som säljs ny 31/12-19 har en lägre skatt än den som säljs 1/1 -20. Men utsläppen är förstås de samma.

Bonus-malussystemet medför också en kraftig överfinansiering. Totalt tar staten in fyra gånger mer i skatt (malus) än vad den betalar ut i bonus. Dessutom är det endast nya bilar som, under de tre första åren, omfattas av systemet. De som drabbas hårdast av det nya skattesystemet är lätta transportbilar eftersom det inte finns många alternativ och att man inte tar hänsyn till bilarnas transportkapacitet.

Bilbranschen är en del av lösningen – se istället till att människor har råd att byta till nyare bilar, det är bra ur såväl miljö- som trafiksäkerhetsaspekter.

Vi kan konstatera att drivmedelsskatter och andra bilskatter ständigt ökar, men nu utan att debatteras så mycket efter som de höjs kontinuerligt, bakom ridån. Säkerligen bekvämt för politikerna att slippa opinionsyttringar från väljarna. För alla som behöver bilen är det Inte lika bra.

Charlie Magnusson

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.