Ordentlig satsning på preventivt arbete efterfrågas

Världscancerdagen inträffar den 4 februari varje år och arrangeras i Sverige av Nätverket mot cancer. Årets Världscancerdag modererades av Göran Hägglund, f.d. socialminister och författare till den nationella cancerstrategin.

Mer än 60 000 människor insjuknar i cancer varje år och om 20 år beräknas drygt 100 000 svenskar få en cancerdiagnos varje år. Detta är nästan en fördubbling jämfört med idag. Ungefär var tredje person som lever i Sverige idag kommer att få ett cancerbesked någon gång under livet. Väldcancerdagens talare var rörande överens om att utmaningarna är stora och många och att det är fakta som inte går att blunda för. Samtidigt är det allt fler som överlever cancer. Sedan 1950-talet har överlevnaden mer än fördubblats. Det innebär att det blir allt fler överlevare, friska och kroniskt cancersjuka. Av dessa är många mer än hälften i behov av någon form av hjälp, vilket innebär en utmaning för primärvården, kanske framförallt kompetensmässigt.

Ministern för forskning och högre utbildning var tydlig med att hur vi botar och lindrar cancer står högt på hennes agenda.

Hon menade att mycket görs och det finns stor kunskap och expertis i landet som stora framsteg inom molekylärbiologi och proteinvetenskap och att vi är världsledande inom bröstcancer, prostatacancer och blodcancer. Men det finns också utmaningar. Utmaningar som att vården inte är jämlik. Att digitaliseringen har gått för långsamt och att det finns alltför många olika IT-system som inte är kompatibla med varandra är en av utmaningarna. Bara i Stockholms läns landsting finns 1600 olika IT-system som inte är anpassade till varandra. Att forskningsresultaten inte når vården tillräckligt snabbt och att det i genomsnitt tar 17 år att få en ny behandling till patienterna, är en annan.

– De här sakerna måste gå hand i hand, säger Hellmark Knutsson. Digitaliseringen är oerhört viktig för ett land som Sverige, för vi har kunskapen, en stark IT-sektor och ett stort IT-kunnande. Men vi måste få det här nationellt samordnat för att vi också ska kunna få en snabbare implementering av nya metoder men också för att få fler kliniska studier till vårt land.

Tack vare ny forskning och nya behandlingsmetoder fick min mamma leva 12 år efter sin diagnos, berättar Helene Hellmark Knutsson under Världscancerdagen 2018.

Katarina Johansson, avgående ordförande för Nätverket mot cancer, beskriver en vård där man som cancerdrabbad möter många olika läkare, en vård med upplevelsen att man som patient ”simmar” mellan 21 olika sjukvårdssystem.

Hon beskriver hur biverkningar av cancerbehandling som till exempel strålning kan dyka upp så långt som 20 år senare och hur man som canceröverlevare möts av stor okunskap i primärvården. Johansson menar att det behövs en patientansvarig läkare och det behövs cancercertifierade vårdcentraler som har en större kunskap om de här frågorna och som vid behov kan bistå andra vårdcentraler.

Återkommande i panelsamtal och föreläsningar under Världscancerdagen, var de utmaningar man, trots forskningsframgångar och ökad överlevnad, står inför. Och mest tongivande var dagens ojämlika vård, som inte bara handlar om de regionala skillnaderna utan även om de socioekonomiska. Brist på personal och kompetens hos primärvården var också ett återkommande ämne samt vikten av att förebygga cancer. En sådan faktor är till exempel att minska rökningen. En annan är screening. När screeningfrågan kommer upp framkommer också att det finns så kallade ”ful-diagnoser” som prioriteras lägre som t.ex. lungcancer där förebyggande screening verkligen skulle behövas enligt professor Roger Henriksson, ansvarig vid RCC Stockholm & Gotland som anser att man behövde tänka nytt i de här frågorna.

– Frågan vi måste ställa oss är, vad kan vi göra? sa socialminister Annika Strandhäll (S). Vad kan vi göra från och med nu för att stärka det förebyggande arbetet, för vi vet att ungefär en tredjedel av all cancer går att förebygga. Men det handlar också om hur vi rustar själva cancervården. Ska vi klara den utmaning som cancer kommer vara i framtiden, då måste vi också bli bättre på det förebyggande.

Vi måste bli bättre på prevention, säger socialminister Annika Strandhäll (S) och menar att det inte finns utrymme för politiska stridigheter när vi rustar för en bättre cancervård.

Socialministern berättade om vad som görs framåt från regeringens sida och att den Nationella cancerstrategin fortsatt kommer vara vägledande. Strategin ska utvecklas och anpassas för att möta de utmaningar som den svenska cancervården står inför, fortsätter Strandhäll. Det behövs vidare ett nationellt perspektiv och arbete med nationell och regional samverkan genom Regionala Cancer Centrum (RCC). Annika Strandhäll berättade vidare vad som kommit ut ur regeringens rådslag och vad som redan är under införanden. Ett exempel är stimulansmedel till regional och nationell uppföljning av register om nya cancerläkemedel, bland annat med avsikt att få en mer jämställd läkemedelsanvändning över landet. Snabbare upptäckt av hudcancer och screening av änd- och tjocktarmscancer är andra områden.

Till sist sa Strandhäll att cancer inte är ett område för politiska stridigheter mellan olika partier, utan att man nu ska bygga vidare på de erfarenheter som gjorts de senaste 10 åren och visa att man står för långsiktighet i de här frågorna.

Dagen avslutades med att Annika Strandhäll delade ut priset för Årets cancernätverkare 2018 till professor Joakim Dillner, för sitt engagemang kring humant papillomvirus (HPV) och cancerprevention.

Jag brukar säga att det är patienterna som vi forskar för, så om man får en utmärkelse av patienterna, då är det något av den finaste utmärkelse som man kan få, sa pristagaren Joakim Dillner, Årets cancernätverkare 2018.

Joakim Dillner passade på att skicka en passning till socialministern om att införa HPV-vaccin till båda könen och på frågan om vilka som är de viktigaste frågorna inom cancervården just nu, svarade han utan tvekan: – Ordentlig satsning på preventivt arbete.

Text: Louise Candert