Sveriges eliminering av hepatit C

2018:s första Brown Bag Lunch Talks gick av stapeln 31 januari. Ämnet för dagen – Sveriges eliminering av hepatit C. Ett hundratal personer hade samlats på plan 4 på MSD:s kontor för att lyssna, ställa frågor, diskutera och såklart äta en god lunch.

Sänkta trösklar och ökad medvetenhet

Inbjudna gäster för dagen var Stephan Stenmark, infektions- & smittskyddsläkare, Västerbottens läns landsting, initiativtagare till samordning av hepatit C-Sverige. Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, Kriminalvården samt Joakim Söderberg, COO och grundare, Health Solutions, svensk digital export med framgångar inom UK.

Stephan Stenmark inleder med att prata om smittspridning av hepatit C där den dominerande smittspridningen i västvärlden sker i samband med injektion av droger. ” Vårt jobb, nu och i framtiden, är att fokusera på prevention för att hindra fortsatt smittspridning, men vi måste också öka våra insatser när det gäller att hitta alla patienter som bär på sjukdomen”, säger Stephan. En ökad medvetenhet hos både allmänheten och hos sjukvården är därför nödvändigt, menar han.

Ta vården till patienterna

Förutom att höja medvetenheten, handlar prevention om vad hela samhället kan göra för att minska förekomsten av missbruk. Stephan pratar om att sänka trösklarna och göra det enklare för patienterna att få vård. ”Vi måste möta patienterna där de finns och då måste vi öka samarbetet mellan en massa olika aktörer”, menar Stephan

Sverige behöver en handlingsplan

”För att vi ska lyckas måste alla delar samordnas och därför har vi efterfrågat en nationell handlingsplan. Då vi ej fått något gensvar känner vi i professionen att vi får ta tag i det själva”, avslutar Stephan

Hälsoklyftorna ökar

Lars-Håkan Nilsson tar vid för att prata om kriminalvården kopplat till hepatit C. Han inleder med att berätta att folkhälsan i Sverige ökar samtidigt som skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper ökar.

Lars-Håkan berättar att de har ca 2000 personer i riskgruppen som årligen cirkulerar inom kriminalvården, som skulle vara möjliga att behandla. ”Ett problem är att många som testas tidigt har låg fibrosgrad. Man smittas vanligen året efter att man börjar injicera, men man dyker inte upp i vården först 10 år senare. Men hos oss dyker man ofta upp redan efter ett par år”, säger Lars-Håkan. Han menar att ca 25% av de som injicerar droger måste behandlas för kunna att stoppa hepatit C. Kriminalvården samarbetar idag med flera instanser i Sverige som testar intagna.

Många frågor från publiken kretsade kring Sveriges missbrukspolitik. De tre gästerna var enig om att det finns mycket som kan förbättras inom detta område.

Många intagna känner sig inte välkommen på en vanlig vårdinrättning

Han avslutar med att lyfta upp problemet med tillgängligheten till vård. Han menar att allmänna hälsokontroller inte når grupperna med den största ohälsan. Personer med icke tillgodosedda hälsobehov är överrepresenterade på häkte och anstalter. ”Visa grupper är inte svåra att nå, det är snarare så att deras vårdbehov inte bemöts på ett sätt som är anpassat efter deras förutsättningar”, säger Lars-Håkan.

Att använda datan sjukvården redan besitter

Beslutsstöd i hepatitvården är rubriken på dagens sista dragning, framför av Joakim Söderberg.

”Vårat jobb på Health Care solutions går ut på att hjälpa vården att förbättra sitt jobb genom att använda något de redan besitter, deras egen data. Vi hjälper dem att använda datan på bästa sätt i vardagen”, säger Joakim. Health Care solutions är idag uppe på 15 sjukhus i UK.

Ekonomiska incitament som drivkraft

”Den modell som NHS har genomfört är ganska brutal. Den går ut på att klinikerna står för läkemedelskostnaden fram till dess att klinikerna har skickat in data till NHS, för att bevisa att de har följt upp och gjort rätt saker. Således kan man konstatera att drivkraften inte endast är att ge bättre vård, utan också att få tillbaka de stora summor pengar som kliniken ligger ute med”, menar Joakim.

Fullständig integration mot alla sjukhus

Joakim visar de funktioner som finns inom HepCare i UK. Där beslutsstödet är centralt. ”Den stora framgångsfaktorn är att i England har vi fullständig integration mot varje sjukhus där vi jobbar. Alla data går automatiskt rätt upp i systemet och ligger tillgängligt.” Han menar att detta är något Sverige behöver för att kunna skapa processer och industriellt kunna börja behandla hepatit C.

Får man ner totalsmittan så minskar man risken för återinfektion

När alla tre dragningar var över samlades de tre gästtalarna på scen och fick som avslutning svara på samma fråga – Varför behövs det en nationell handlingsstrategi?

”Det är väldigt enkelt, får man ner totalsmittan så minskar man risken för återinfektion. Ju längre tid det tar desto fler kommer återinfekteras”, säger Joakim

”Det handlar om patienter och kostnadseffektivitet. Om vi ska göra det här ska vi genomföra det så smart som möjligt, för både patienter och för ekonomin. En nationell handlingsstrategi är smartare än att göra det lite hipp som happ”, säger Stephan

”Jämlik vård. De som är drabbade av hepatit C är de sämst ställda i samhället. Ska vi ge dem en chans att höja sin medellivslängd, så ska vi behandla dem”, blirLars-Håkan avslutande ord på denna Brown Bag Lunch.

MSD stödjer WHO:s ambition att eliminera hepatit C

Bakgrunden till temat hepatit C är att flera viktiga beslut tagits som innebär att alla med kronisk hepatit C nu erbjuds behandling. Dessa beslut tillsammans med nya och effektiva läkemedel gör att Sverige är ännu ett steg närmre att eliminera hepatit C, helt i linje med WHO:s ambition om eliminering till år 2030. Den brinnande frågan för dagen var således - vad krävs för att Sverige ska lyckas nå målet?