RUT-avdrag för läxhjälp gynnar alla

Regeringen har föreslagit att möjligheten till RUT-avdrag för läxhjälp ska utökas och innefatta även gymnasieelever. Idag finns det endast möjlighet att göra avdrag för läxhjälp i kombination med tillsyn, alltså barnpassning, för barn som går i grundskolan. Förslaget är knappast oväntat: RUT-avdraget i sin nuvarande form har varit framgångsrikt. Tusentals familjer köper läxhjälp varje vecka i Sverige. Förutom att det gagnar branschen gynnar det även familjerna, skolan, högskolestudenter och samhället.

"Före RUT:s inträde var tillsyns- och läxhjälpsbranschen i mycket hög grad en marknad präglad av svart arbetskraft. Nu har den med några större aktörer i täten blivit vit, och omsätter uppskattningsvis minst 100 miljoner om året. Läxhjälpsbranschen har skapat en standard för försäkringar, utdrag ur belastningsregister, löneutbetalningar och arbetsgivaransvar. Med andra ord finns det nu trygghet kring ett behov och en tjänst som alltid har funnits men som tidigare varken beskattats eller innefattat arbetsrättsligt skydd", säger Peter Burman VD på My Academy.

Debatten kring regeringens nuvarande förslag att utöka avdragsrätten till att gälla läxhjälp inom samtliga skolformer (alltså även gymnasium och kommunal vuxenutbildning) har kommit att handla mycket om rättviseperspektivet. Och kritikerna hävdar att staten inte ska subventionera en reform som inte kommer alla till godo. Oppositionen har också kontrat med ett förslag som ger skolorna pengar att erbjuda läxhjälp i skolans regi vid skoldagens slut.

"Det finns ingen motsättning mellan kommersiella läxhjälpstjänster och de alternativ som erbjuds av många skolor och välgörenhetsorganisationer. Vi som branschföreträdare välkomnar de alternativen. Vi har också en tät kontakt med skolor och lärare och de vittnar också om en ”spridningseffekt”: i en klass där flera elever får läxhjälp höjs genomsnittsnivån, läraren får mer tid att hjälpa de som behöver komma ikapp och en positiv spiral uppstår. Att klassen blir bättre i snitt är helt enkelt bra för alla. På många orter där kommersiella aktörer etablerat sig har det dessutom också skapats ideella alternativ. Det har även vuxit fram tjänster via nätet där alla gratis kan få ta del av läxhjälp, såsom Matteguiden.se, som My Academy samarbetar med", fortsätter Peter Burman.

En kritik som förslaget fått är att lärare i svenska skolan skulle kunna ”hålla igen” undervisningen på lektionstid för att privat kunna ta betalt för extralektioner på kvällar och helger. Något branschledaren inte sett skymten av under de fem år som tillsyn med läxhjälp för grundskola redan varit avdragsgillt.

”Den genomsnittlige läxhjälparen är en 23-årig högskolestudent som jobbar extra några timmar i veckan. Vi är störst på marknaden och har över två tusen studenter anställda, arbetstillfällen som knappast skulle existera utan RUT. De här studenterna, oftast blivande lärare, läkare eller civilingenjörer, har ett givande extrajobb med möjligheten att använda sina pinfärska kunskaper från högskolan och samtidigt skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. 9 av 10 skulle enligt mätningar bland våra pedagoger rekommendera jobbet till kursare och kompisar. De delar med sig av en uppdaterad kunskapsskatt, är extremt entusiastiska förebilder och hjälper tusentals familjer med läxorna varje vecka", säger Anna Tormodsson, pedagogisk chef på My Academy

"Ansvaret för att hjälpa barn med läxor är i första hand föräldrarnas, men idag finns fler möjligheter än någonsin att få hjälp utifrån, och allt fler tar den chansen. Väg dessutom in tusentals nya arbetstillfällen för unga människor, en omfattande kunskapsöverföring direkt från högskolan till skolungdomar, avlastning för heltidsarbetande föräldrar och positiva spiraler i klassrummet, så ser vi att reformen som ger alla elever möjlighet till kvalificerad läxhjälp är ett mycket konstruktivt tillskott till de nuvarande reglerna avslutar", Peter Burman.

Kontaktuppgifter:

Kristian Hansson, Press- och marknadschef, telefon 0733 99 15 80

Peter Burman, VD, telefon: 0733 99 90 90