Skip to main content

Kompetensbrist drabbar både stad och land

Nyhet   •   Jun 26, 2019 08:49 CEST

"Antalet vita fläckar på utbildningskartan har minskat och i dag finns YH-utbildningar i 49 av 60 arbetsmarknadsregioner" Foto: Scandinav

Kompetensbristen är ett av de allra största tillväxthindren i Sverige i dag. Det bekräftas bland annat av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät från förra året som visar att var fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Konsekvensen blir att företag inte kan växa och att kvaliteten i välfärden blir sämre. 

Det är lätt att tro att problemen är som störst i storstadsregionerna, men kompetensförsörjning har blivit en stor utmaning för hela landet. När det kommer till exempelvis vindkraftstekniker, tandsköterskor eller systemutvecklare så visar sig bristen ofta i hela landet. Kompetensbrist är en landsbygdsfråga i lika stor utsträckning som en storstadsfråga.

Myndigheten för yrkeshögskolan är den statliga myndigheten som ansvarar för tilldelningen av statsmedel till landets yrkeshögskolor. Under de tio år som utbildningsformen funnits har de tre storstadslänen tagit en allt större del av utbildningsplatserna. Under de senaste två åren har koncentrationen hejdats och i dag finns fyra av tio utbildningsplatser inom YH i landets landsbygdslän. Det speglar i stort även hur befolkningen och arbetslivet är fördelat.

Antalet vita fläckar på utbildningskartan har minskat och i dag finns YH-utbildningar i 49 av 60 arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). I den senaste ansökningsomgången var den procentuella ökningen av antalet utbildningsplatser störst i Västerbotten, Kronoberg och Dalarna. Dessutom är antalet platser per capita redan sen tidigare störst i Jönköpings län.

Tack vare beslut i riksdagen hösten 2017 har en mycket omfattande utbyggnad av yrkeshögskolan påbörjats. Fullt genomförd 2022 kommer antalet årsplatser ha ökat 45 procent och antalet studerande stigit från 48 000 till ungefär 70 000. Större volymer i yrkeshögskolan ger naturligtvis bättre förutsättningar att svara mot arbetslivets behov av kompetens generellt, men det gör det också lättare att skapa goda villkor för bättre kompetensförsörjning i olika delar av landet.

Som myndighetschef har jag förmånen att besöka yrkeshögskolor och företag runt om i hela landet. Den här våren har jag besökt flera YH-utbildningar och träffat företagare som sitter med i utbildningarnas ledningsgrupper. Oavsett om det handlat om signaltekniker i Ängelholm eller automationsingenjör i Luleå så har samtalen följt samma mönster. Arbetslivets rekryteringsbehov är stora och YH-utbildning är helt avgörande för verksamheten. Det är ibland svårt att locka tillräckligt många sökande till utbildningarna och det krävs flexiblare utbildningsupplägg för att undvika att utbildningsplatser förblir outnyttjade eller att utbildningar ställs in. När det kommer till tekniska utbildningar är frågan om att locka fler kvinnliga sökande fortfarande en prioriterad utmaning.

Andelen distansutbildningar inom yrkeshögskolan har ökat från 12 procent till 24 procent. Det är en av många åtgärder vi gjort för att förbättra kompetensförsörjningen på landsbygden. Vi försöker också uppmuntra och skapa bättre förutsättningar för yrkeshögskolor som vill bedriva utbildning på flera orter samtidigt. För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar har vi höjt de schablonbelopp som betalas ut och gjort det enklare att bedriva undervisning med mindre grupper. Myndigheten har också bidragit med riktade informationsinsatser om YH till unga vuxna utanför storstäderna, något som ökat trafiken till yrkeshogskolan.se radikalt.

Viktigast av allt är att vi i den kommande ansökningsomgången fortsätter arbetet med att, i möjligaste mån, främja YH-utbildningar med koppling till landsbygdsregionerna. På så sätt ges yrkeshögskolan bättre möjligheter att bidra till kompetensförsörjningen i hela landet.

Vi har gjort vår hemläxa och påbörjat ett arbete för en ännu bättre geografisk spridning av yrkeshögskolans utbildningsplatser. Med den här debattartikeln vill vi dessutom starta en dialog med de regioner och branscher som tillsammans med oss vill bidra till expansionen av yrkeshögskolan, ett fungerande valideringsarbete, en förbättrad kompetensförsörjning i hela landet och färre misslyckade rekryteringar.

Thomas Persson, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan

Artikeln är tidigare publicerad i Dagens samhälle

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.