Ojämställd forskningsfinansiering kräver politiska krafttag

Dagens system för forskningsfinansiering riskerar att upprätthålla ojämställda strukturer inom akademin. Det visar en forskningsöversikt från Nationella sekretariatet för genusforskning som lanseras i dag.

I ”Fördelning eller förfördelning? Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus – en forskningsöversikt” har Louise Grip och Fredrik Bondestam samlat och analyserat forskning som synliggör hur ojämställdhet och ojämlikhet skapas och utmanas inom ramen för forskningsfinansieringsprocesser.

De flesta studierna som undersökt utfallet av en beredningsprocess visar att kvinnor får mindre forskningsmedel än män. Bara en studie kunde visa att män missgynnades. Författarna har också tittat närmre på de studier, drygt en tredjedel, som kommit fram till att utfallet kan betraktas som neutralt. Louise Grip menar att slutsatsen att utfallet är könsneutralt bygger på antaganden som kan problematiseras.

– I de flesta av de här studierna har en första statistisk analys kunnat visa en skillnad i utfall mellan kvinnor och män. Men efter kontroll mot andra faktorer, framför allt akademisk position, så försvinner könsskillnaderna och därmed anses resultatet vara neutralt, säger Louise Grip.

Samtidigt visar forskning att det akademiska systemet är allt annat än könsneutralt. Var i det akademiska systemet någon befinner sig – från student till professor – präglas tills stor del av kön. Många av utfallsstudierna belyser detta på ett översiktligt plan, men använder ändå inte kön som en analytisk kategori för att förstå även den akademiska positionen som könad, vilket författarna till översikten ifrågasätter.

– Vi menar att det inte går att betrakta akademisk position som en neutral variabel som förklarar bort ett ojämställt utfall. Istället borde vi fråga oss: Kan ett system för forskningsfinansiering betraktas som jämställt om det upprätthåller, snarare än motverkar, de ojämställda strukturer som vi vet att akademin präglas av?

De kvalitativa studier som ingår i forskningsöversikten handlar till största delen om kollegial bedömning – alltså de processer där vetenskaplig kvalitet utvärderas. Om de kvantitativa studierna i forskningsfältet tittar på andelen kvinnor och män som söker och beviljas medel, kan de kvalitativa studierna istället säga mer om vad som händer i de faktiska bedömningsprocesserna.

– Samtidigt kan vi konstatera att det är förhållandevis få studier som har tillgång till de rum där besluten fattas. Här behövs ökat tillträde och mer forskning. Men de studier som empiriskt undersökt processerna ger oss bland annat kunskap om att olika sätt att rama in bedömningsprocessen möjliggör olika typer av forskning, säger Louise Grip.

Särskilt sammansättningen av bedömningspaneler är en fråga som intresserar forskningsfältet. Studier har nämligen visat att bedömare har olika förståelse för vad kvalitet är. Det hänger ofta ihop med bedömarnas teoretiska eller ämnesmässiga tillhörighet.

– I de kvalitativa studierna sätter forskarna i högre utsträckning frågetecken kring vad kvalitet ”är”. I stället poängteras på olika sätt att kvalitet är något som görs av bedömare.

Ett exempel från forskningsfältet är att bedömare kan resonera på olika sätt om kvinnors och mäns kompetenser.
– Det kan handla om att män oftare definieras som ”brilliant scientists”, medan kvinnor snarare klassificeras som ”good scientists”. De observationsrapporter som Vetenskapsrådet gjort har också pekat på sådana skillnader, där bland annat kvinnors självständighet i starka forskargrupper ifrågasattes oftare än mäns, säger Louise Grip.

Strävan att uppnå en jämställd forskningsfinansiering går i dag ofta ut på att andelen kvinnor respektive män som söker medel ska motsvara andelen som också får medel. På det sättet kan en jämn fördelning av forskningsmedel uppnås, men det behöver inte vara detsamma som en jämställd fördelning. Processen kring hur forskning bedöms och anslag fördelas behöver göras fri från könade uppfattningar om forskare och forskning, för att fördelningen ska kunna anses jämställd.

– Akademins ojämställda och ojämlika villkor innebär dessutom helt skilda förutsättningar för forskare att meritera sig. Viljan att nå en proportionerlig fördelning av forskningsanslag snarare befäster än utmanar dessa olikartade villkor. Det vi visar i rapporten är att det är hög tid för ett forskningspolitiskt ansvarstagande genom en översyn av styrning och uppföljning av svensk forskningsfinansiering ur ett jämställdhets- och genusperspektiv, säger Fredrik Bondestam.

Kontaktpersoner

För mer information kontakta Inga-Bodil Ekselius, pressansvarig, Nationella sekretariatet för genusforskning:
Tel: 031-786 92 34/ 0766 22 92 34
Mail: inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

För intervjuer kontakta:
Fredrik Bondestam, forskningssamordnare, Nationella sekretariatet för genusforskning
Tel: 0766-22 92 38
Mail: fredrik.bondestam@genus.gu.se

Louise Grip, projektassistent, Nationella sekretariatet för genusforskning
Tel: 0766- 22 92 01
Mail: louise.grip@genus.gu.se