Fåren är både landskapsvårdare och kompisar

Stefan och Margareta hittade en skånelänga i tallskogen, och så tog de bort tallskogen och skapade ett eget Östergötland i Skåne.

– Vi älskar den här sortens natur, lite kultiverat mitt i det vilda, inleder Stefan. Landskapet som djuren och vi formar tillsammans.

– Stefan hittade det är stället 1975, när vi letade efter en skånelänga i skogen, berättar Margareta. Vi hittade en skånelänga i tallskog och så tog vi bort tallskogen, eftersom vi ville skapa ett Östergötland här i Skåne. Vi är båda från Östergötland. Vi kom hit tillsammans, vi var sambos och gifte oss senare. Idag har vi en dotter.
– Vi har sedan 1976 betande får i liten skala som landskapsvårdare, säger de. Det är huvudsyftet, men också som kompisar! Livet blir ju så mycket mer innehållsrikt om man har djur. Man har alltid något att göra.
– Det var väldigt arbetsamt att få till betesmarkerna, berättar Margareta vidare. Otroligt så mycket kvistar det blir när man avverkar träd. Jag trodde att Stefan skulle bli alldeles tokig. Han släpade ihop grenar som han brände dagarna i ända under en väldigt lång tid.

För att inte bara få kostnader, så säljer de också lite kött. Under många år har de sålt alla lamm till sin lokala konsumaffär i Veberöd. Konsumenterna kan då köpa hela, halva eller finstyckade lamm.

– Det har varit otroligt uppskattat. Lite kul också tycker vi, att köttet hamnar hos de människor som tycker om riktigt bra kött. Vi kör djuren till ett lokalt slakteri och så körs de direkt till butiken. Vi brukar meddela att nu finns det lammkött i butiken. Det går alltid snabbt för dem att sälja det.
– Vi är inte bönder, utan jag är författare, säger Stefan.
– Och jag har varit marknadsförare på en tidning och hållit på med illustrationer, säger Margareta.

Landskapsvården ger också lite pengar. De har fått en liten del av EUs landskapsersättningar, cirka 7 000 kronor per år.

- Landskapsersättningen har fungerat bra men det har varit mycket papper, speciellt i början. Men nu har de upptäckt att det i princip är samma papper varje år.
– Det kommer också människor från framför allt Länsstyrelsen för att kontrollera att djuren betar riktigt. De har med sig olika papper som de kryssar i för olika saker. Det är alltid lika spännande när de kommer. Det är olika personer nästan varje gång, berättar Stefan.
– Ja, men det var en kvinna som återkom några gånger, minns Margareta, och det var ju trevligt.
– Det handlar egentligen inte om pengarna, utan den här klappen på axeln från myndigheterna för att de uppskattar vårt arbete, säger Stefan. Det är det som är grejen.

Ovanstående intervju är en av de 11 som gjordes hos familjer som vårdar naturbetesmarker med betesdjur från Skåne i syd till Västerbotten i norr, i Dalsland i väst och Öland i öst och som sammanställdes i rapporten Naturbetesbönder 2017. 

"Naturbetesböndernas arbete är absolut nödvändigt för att vi ska kunna behålla jordbrukslandskapets rika växt­- och djurliv. I berättelserna lyfter naturbetesbönderna fram vardagens och arbetets glädjeämnen, men pekar också ut de problem som de nödvändiga EU­-ersättningarna orsakar. 
Huvuddelen av de intervjuade är mycket positiva till att leva och verka på sina gårdar och vill gärna att deras barn tar över och fortsätter driften. För dem är inte ekonomin det viktigaste, utan glädjen med alla blommor, fjärilar och fåglar och att kunna bo i detta vackra landskap. Det för­ klarar kanske varför vi fortfarande har betade natur­betesmarker kvar i Sverige.
Trots denna vilja finns det tyvärr ingen garanti för att vi kommer att klara dessa marker i framtiden och därmed lyckas nå våra officiella miljömål. Flera viktiga faktorer för ett uthålligt brukande har tydligt framkommit i de följande intervjuerna." (Fil. dr. Ola Jennersten, Världsnaturfonden WWF är expert inom biologisk mångfald och internationella naturvård)

Naturbetesbönder 2017 är ett projekt som genomförts i ett samarbete mellan WWF och Naturbeteskött i Sverige ideell förening och bygger på projektet Naturbetesmarker som drivits av WWF under ett kvarts sekel.

Rapporten kan du ladda ner här.