– Ingen hade gjort detta förut,...

Vägen till framgång har varit lång för Maria och Göran Roman men idag är verksamheten med uppfödning av Herefordkorsningar KRAV-märkt och har en omsättning på runt 2,5 miljoner kronor.

– Vi bor här därför att det är så sagolikt vackert, säger Maria Roman utan att tveka. Hade det inte varit för platsen, naturen, miljön, så hade vi aldrig orkat den resa som vi gjort. Den började när Göran fyllde fyrtio, år 2004.
– Vi flyttade in på midsommaraftonen, klockan halv ett på natten, minns Göran.
– Då var det också vackert, men det var inte betat och här var det helt igenväxt. Man såg inte sjön! Först hade vi ingen vision om framtiden. Det var mjölkkor här då och förra ägaren sålde gården till mina föräldrar, berättar Maria.

Jag ville arrendera gården och tog kurser på SLU och på gymnasiet på Tenhult för att kunna ta hand om mjölkkorna. Jag började jobba tillsammans med personalen, som fortfarande var kvar. Men jag insåg snart att detta har jag inte kunskap för. Det krävs mer för att ta över 75 mjölkkor bara så där, erkänner Maria. Två år senare, 2006, såldes mjölkkorna och ersattes av Herefordkorsningar.

– Vi hade redan börjat restaurera betena, eftersom det inte fanns tillräckligt med betesmark. Vi köpte mer djur och vi fick också förfrågan om att beta andra områden i närheten, fortsätter Maria.

– Vi blev dock förvånade när vi började sända djur till slakt. Vi fick nästa betala själva för slakten,trots att djuren var feta och fina. Jag blev faktiskt riktigt arg!

Då började Göran och Maria fundera på att sälja själva. Men det var också en kamp för att hitta en logistik som passade, med transporter, slakt och chark.

– Ingen hade gjort detta förut, ingen ville att vi skulle göra så här, säger Göran. Sedan började det att flyta, vi sålde mer och mer, köpte fler djur, så vi fick öka arealen betesmarker. Idag känns det riktigt bra, menar både Maria och Göran.

Gården omsätter runt 2,5 miljoner kronor. Inkomsterna fördelar sig på 50 procent för köttproduktionen och 50 procent på landskapsvården, det vill säga EUs miljöersättningar.

– Det fungerar trots allt bra med EU-ersättningarna, säger Maria. Om man ska vara djurhållare behöver man vara ofantligt bred i kompetens, eller så får man betala stora summor för konsulthjälp. Jag är van vid administration och Göran tar hand om djuren och landskapet – en perfekt kombination!

– Men trots allt är det ju galet hur mycket tid man som lantbrukare måste lägga på pappren – alla rapporter till EU, KRAV och CDB – Centrala kreaturs- registret, fortsätter Maria. Idag är verksamheten KRAV-certifierad. 

Ovanstående intervju är ett utdrag ur en av de 11 som gjordes hos familjer som vårdar naturbetesmarker med betesdjur från Skåne i syd till Västerbotten i norr, i Dalsland i väst och Öland i öst och som sammanställdes i rapporten Naturbetesbönder 2017.

"Naturbetesböndernas arbete är absolut nödvändigt för att vi ska kunna behålla jordbrukslandskapets rika växt­- och djurliv. I berättelserna lyfter naturbetesbönderna fram vardagens och arbetets glädjeämnen, men pekar också ut de problem som de nödvändiga EU­-ersättningarna orsakar.
Huvuddelen av de intervjuade är mycket positiva till att leva och verka på sina gårdar och vill gärna att deras barn tar över och fortsätter driften. För dem är inte ekonomin det viktigaste, utan glädjen med alla blommor, fjärilar och fåglar och att kunna bo i detta vackra landskap. Det för­ klarar kanske varför vi fortfarande har betade natur­betesmarker kvar i Sverige.
Trots denna vilja finns det tyvärr ingen garanti för att vi kommer att klara dessa marker i framtiden och därmed lyckas nå våra officiella miljömål. Flera viktiga faktorer för ett uthålligt brukande har tydligt framkommit i de följande intervjuerna." (Fil. dr. Ola Jennersten, Världsnaturfonden WWF är expert inom biologisk mångfald och internationella naturvård)

Naturbetesbönder 2017 är ett projekt som genomförts i ett samarbete mellan WWF och Naturbeteskött i Sverige ideell förening och bygger på projektet Naturbetesmarker som drivits av WWF under ett kvarts sekel.

Rapporten kan du ladda ner här.