Skip to main content

Långsiktighet och uthållighet borde vara ett mantra! (Efter gårdagens inslag om naturbetesmarker i Klotet i P1)

Blogginlägg   •   Aug 31, 2017 12:16 CEST

Djur på naturbetesmark i Närke

Efter gårdagens inslag om naturbetesmarker i Klotet i P1 vill jag förtydliga min syn på varför det ser mörkt ut för hävden av all naturbetesmark i Sverige och vad som behöver göras nu.

För de betesmarker som är Natura 2000 områden finns ett formellt ansvar som någon därför kommer att ta. Men framtiden för alla andra marker är värre. De kommer lämnas att växa igen om inte ideella krafter sköter dem.

Det är lätt att förblindas av diskussionen om de senaste årens sena eller uteblivna stödutbetalningar, men grundproblemet är inte detta. De sena utbetalningarna är bara "grädden på moset" av det jag ser som resultatet av oförstående, vilseledda och i många fall okunniga politiska beslut. Lyckligtvis är det en tillfällig akut problematik för alla inblandade, bonden, Länsstyrelserna, Jordbruksverket samt politiker, som kan lösas. Ju fortare desto bättre.

Leta upp syndabockar och konsekvenser för de som gjort fel får vi får vi göra senare. Det stora problemet och hotet mot såväl Natura 2000 områden som övriga naturbetesmarker är den generellt dåliga ekonomin i naturbetesdriften. Mina djur har betat på naturbetesmark i drygt 20 år. De sista åren har varit de absolut minst lönsamma och jag skulle inte göra om samma resa om jag vetat. Jag och brorsan har ändå enligt ledande expertis gjort "allt rätt". Stora rationella betesfållor. Enkla byggnader. Eget köttkoncept vilket ger bra betalt för köttet. Bra arbetskraft med hjälp av arbetsförmedlingen. Stöd och hjälp från alla möjliga håll. Vi har verkligen haft de bästa förutsättningar.

Systemet vi har idag gynnar till viss del stordrift, men fördelarna äts ganska fort upp när man måste börja transportera djur, foder, gödsel och personal för tillsyn. De svenska naturbetesmarker som finns kvar kommer vara ett minne blott om systemet med generella stöd per hektar fortsätter.  Alla marker har olika förutsättningar och kostnaden för skötsel av naturbetesmarken kommer stiga. Vi behöver ersättning för skötselkostnad per hektar. De bönder vars djur hävdat den mesta naturbetesarealen i Sverige kommer de närmsta åren att sluta på grund av ålder. Dessa bönder köpte gården före länge sedan, före inflation mm på 80 talet, vilket har hjälpt till att betala tillbaka lånen. Om någon tar över är det i de flesta fall med en ökad kapitalkostnad för att köpa gården.

Min slutsats. Mer fokus på kostnader för skötsel av naturbetesmarken och att de kan se olika ut.

Långsiktighet och uthållighet borde vara ett mantra!

Vänligen
Torbjörn Eriksson, certifierad naturvårdsbonde i Närke och ordf. för Naturbeteskött i Sverige

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera