"Tre djurslag på en del av dessa beten är perfekt."

Claes Hellsten är en av de hjältar som sköter de ovärderliga svenska naturbetesmarkerna och som Ola Jennersten intervjuade i projektet Naturbetesbönder 2017. 
Intervjuerna är sammanställda i rapporten Naturbetesbönder 2017. Texten nedan är ett utdrag ur intervjun. 

Sex kor och några får hjälper Claes Hellsten med markskötseln. Han är biolog och har bott på sin gård i 30 år och sköter naturens skatter med stor entusiasm. 1000 nattvioler är målet för nästa år!

– Det här är min lekstuga, här har jag mina blommor, insekter och fåglar. Här kan jag styra och ställa med markerna och fixa sådant som jag tror kan bli bättre, berättar Claes.

– Jag är inte Ölmsta­bo – jag har ju bara bott här i 30 år! Jag köpte huset 1987 – då var alternativet en två­rummare i Göteborg eftersom jag då pluggade biologi där. Men det blev den här gården i stället för en resa till Indien och Kina. Gården är på sju hektar – eller som företrädaren sa: 14 tunnland, för det låter mer!

Idag är det ett hobbyjordbruk med sex kor och några får som hjälper Claes med markerna.

– Jag hade hästar förut men det har jag tyvärr inte längre. Tre djurslag på en del av dessa beten är perfekt. En mad här nere med älgört och rörflen är ett exempel. Fåren tog älgörten och korna rörflenen. När det sedan kom tuvtåtel och veketåg var hästarna utmärkta.

Claes har en slåtteräng som har vuxit med åren från en kvarts hektar till en hektar idag. Den ger mycket glädje i sig själv.

– Visst får jag miljöersättning för hävden men det motiverar ju inte alls allt det jobb som behövs. När man ser hur blomsterprakten exploderar så blir man glad. I början hade jag två individer av svinrot och i dag blommar det tusentals. Här finns ängabollar – smörbollar – och jag siktar på nytt rekord för nattviolen. Jag hade 950 förra året och nu hoppas jag på att komma upp till 1 000 nattvioler.

– Jag har rödkullor för att de är lite mindre och betar lite bättre. De går på områden som andra lämnar. Den gamla smålandskon var ju mycket mindre än dagens nötkreatur och det var ju de som format landskapet här. Tack vare Fia blir hela flocken mycket lätthanterlig, och det är ju bra.

"Naturbetesböndernas arbete är absolut nödvändigt för att vi ska kunna behålla jordbrukslandskapets rika växt­- och djurliv. I berättelserna lyfter naturbetesbönderna fram vardagens och arbetets glädjeämnen, men pekar också ut de problem som de nödvändiga EU­-ersättningarna orsakar.

Huvuddelen av de intervjuade är mycket positiva till att leva och verka på sina gårdar och vill gärna att deras barn tar över och fortsätter driften. För dem är inte ekonomin det viktigaste, utan glädjen med alla blommor, fjärilar och fåglar och att kunna bo i detta vackra landskap. Det förklarar kanske varför vi fortfarande har betade naturbetesmarker kvar i Sverige.

Trots denna vilja finns det tyvärr ingen garanti för att vi kommer att klara dessa marker i framtiden och därmed lyckas nå våra officiella miljömål. Flera viktiga faktorer för ett uthålligt brukande har tydligt framkommit i de följande intervjuerna." (Fil. dr. Ola Jennersten, Världsnaturfonden WWF är expert inom biologisk mångfald och internationella naturvård)

Naturbetesbönder 2017 är ett projekt som genomförts i ett samarbete mellan WWF och Naturbeteskött i Sverige ideell förening och bygger på projektet Naturbetesmarker som drivits av WWF under ett kvarts sekel.

Rapporten kan du ladda ner här.