Jordbruksverket har blivit det största hotet mot naturbetesmarkerna!

”Våra naturbetesmarker fortsätter att minska och Jordbruksverket har blivit det enskilt största hotet mot stora delar av dessa marker idag”

Efter 2014 har jordbruksverkets hantering av ersättningar och stöd till lantbrukarna blivit det största hotet mot naturbetesmarkerna. Låter det konstigt? Tänk tanken att du får ut halva din lön först ett år efter du utfört arbetet – hur ska du klara hyran, maten och avbetalningen på bilen under tiden? Så här har många betesbönder haft det i två år nu.

För många av naturbetesmarkernas brukare, våra hjältar och hjältinnor, utgör ersättningar via Jordbruksverket mellan 65 - 80% av omsättningen på gården. Miljöersättningar och gårdsstöd till betesmarker är lantbrukarens lön från samhället för att hen och djuren bevarar biologisk mångfald och håller landskapet öppet åt oss alla. Den lönen är en viktig del i hur företaget ”Betesgården” fungerar.

När denne lantbrukare, som skett i många fall, inte får utbetalningarna förrän efter 1-2 år, eller ännu värre, fortfarande inte har fått slutbetalningen för 2015, är det närmast en skandal! Och dessutom en dyr sådan för lantbrukaren.

Många lantbrukare har fått gå till banken och be om kortfristiga lån för att klara sina kostnader i väntan på utbetalningarna. En etablerad och av banken känd lantbrukare har fått sina lån, men till en kostnad. Banken vill naturligtvis ha ränta även på dessa pengar. Jordbruksverket däremot behöver inte betala någon ränta till lantbrukaren för den tid hen fått vänta på pengarna…

En nyetablerad lantbrukare, som kanske arrenderar sin mark eller inte hunnit bygga upp ett rörelsekapital att låna pengar mot, ses däremot inte som kreditvärdig, får inte något lån och riskerar att gå under.

Det är omöjligt för vilken företagare som helst att driva en verksamhet under sådana förhållanden.

Det är svårt att förstå varför lantbrukare med stora betesmarker så ofta verkar hamna längst bak i utbetalningskön hos Jordbruksverket. Inte nog med det, de drabbas också av ständiga ändringar i reglerna kring betesmarker och stöd, många gånger i efterhand, med återbetalningskrav av redan utbetalda stöd till följd. Allt detta missgynnar de betesbönder som gör en så stor insats för våra naturbetesmarker och är ovärderliga i arbetet med att försöka klara våra miljömål. Att hitta nya unga brukare som är villiga att ta över eller starta nya betesföretag blir allt svårare.

Det är dags för berörda tjänstemän och politiker, på departement och Jordbruksverk, att ta ansvar för ett av våra viktigaste miljömål, biologisk mångfald, genom att sluta motarbeta betesböndernas arbete! En rejäl uppryckning av systemet för utbetalning av miljöersättningar och gårdsstöd, så att de sker i avtalad tid, är det minsta man kan begära. Det bör ske så fort som möjligt!

I morgon tisdag 21 februari, träffas politiker, bönder, forskare, representanter för naturvårdsorganisationer och livsmedelskedjan på Kungliga Skogs och Lantbruksakademien KSLA i Stockholm, för att formulera en handlingsplan för Naturbetesmarkernas fortsatta hävd. Det är bråttom nu!

Stefan Thorsell

tidigare ordförande i föreningen Naturbeteskött i Sverige.