Skip to main content

Första fossila parasiten funnen extremt välbevarad

Pressmeddelande   •   Aug 29, 2018 09:47 CEST

Insektspuppor med parasitsteklar i är första fossilet som visar parasiters evolution, visar ny forskning från Naturhistoriska riksmuseet

När gamla, fossila insektspuppor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar röntgades hittades helt oförstörda, fossila steklar. Som om de väntat på att framtidens teknik ska kunna avslöja dess inre har pupporna legat i museet i över hundra år. Fyndet är det första fossila beviset på parasitism, att en art lever i en annan.

Att leva som parasit verkar vara en av evolutionens mest framgångsrika strategier. Bland dagens insekter är omkring 15% parasitiska steklar som lever i eller på andra arter, på bekostnad av värden. Men fossila bevis på att insekter lever i andra djur har inte gått att upptäcka och därför är parasitismens historia okänd. De ca 40 miljoner år gamla pupporna i denna studie är de första fossila bevisen på att steklar redan då levde som parasiter.

Extremt välbevarade

En stekel lägger sina ägg i en annan insekts puppa och den nya stekeln utvecklas med puppans larv som näring. Av de 1 510 fossila puppor som skannades innehöll 55 av dem steklar. De ligger näst intill färdigutvecklade i fosterställning. Att de flesta är i samma utvecklingsstadium beror på att de låg i vilostadium i väntan på en samtidig kläckning. Fossilen var så välbevarade att steklarnas utseende gick att studera i minsta detalj. Därför kunde deras art, kön och släkt bestämmas och några av dem tillhörde släkten av nu levande steklar, andra var utdöda.

Fossil skattkammare

De fossila pupporna hittades i Frankrike i slutet av 1800-talet. Fyndplatsen med 40 miljoner år gamla fossil verkar ha varit en naturlig fälla för däggdjur som dog och drog till sig insekter. Larver som levde av kadaver förpuppades och steklar lade sina ägg i några av pupporna. Förmodligen blev platsen övertäckt av jordmassor och djuren fossiliserades av markens mineral. Insekterna fossiliserades av fosfat från däggdjurens nedbrytning och det förklarar deras exceptionella kvalitet. En skattkammare för forskare att hitta. Men inte förrän nu, över hundra år efter fyndet, finns tekniken för att se vad som fanns i pupporna.

3D-skanning ger nya möjligheter

Pupporna, som är ca 3 mm stora, har röntgats i många skikt för att kunna skapa en tredimensionell avbildning. Forskarna kan vända och vrida på avbildningen i alla riktningar och studera djurets form och artbestämma. Sådan 3D-skanning har blivit en populär teknik bland paleontologer för att på nytt studera fossil i museisamlingar, allt från små insekter till djurskallar där till exempel storlek på hörselgångar och synsystem ger ledtrådar om djurets förmågor och levnadssätt.

I studien medverkade forskaren Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet och den publicerades i Nature Communications 2018-08-28, i samarbete med forskare från Tyskland och Schweiz.

För ytterligare information kontakta:

Thomas Mörs

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
08-5195 5107
thomas.mors@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy