Naturhistoriska samlingar säkras och blir global resurs

Pressmeddelanden   •   Sep 20, 2018 10:20 CEST

Nu är den klar: EUs uppdaterade plan för forskningens infrastruktur. Nytt är att naturhistoriska samlingar ingår som en viktig forskningsresurs. 115 europeiska museer samarbetar för att göra samlingarna till ett redskap för att förstå varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

- Det är mycket glädjande att EU lyfter fram naturhistoriska samlingars stora betydelse för forskningen och framtiden, säger Joakim Malmström, myndighetschef vid Naturhistoriska riksmuseet

Det är framför allt genom digitalisering och DNA-registrering som samlingarna blir tillgängliga som en global resurs för forskning inom biologi, geologi och paleontologi, om jorden och livets historia och människans framtid.

- EU ligger före Sverige när det gäller att betrakta landets samlingar som en del av forskningens infrastruktur, säger Per Andersson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet.

I Europas naturhistoriska samlingar finns sammanlagt ca 1,5 miljarder växter, djur, fossil och mineral. Varje museum har sin unika samling, en ovärderlig resurs för framtiden och för aktuell forskning.

Planen för forskningens infrastruktur i Europa, Roadmap2018, togs fram av ESFRI, The European Strategy Forum on Research Infrastructures.

http://www.esfri.eu/latest-esfri-news/esfri-roadmap-2018-ris-europe-available-online

Museerna samarbetar i organisationen DiSSCo, Distributed System of Scientific Collections, som från och med nu finns med på Roadmap2018:

http://dissco.eu/blog/dissco-esfri-formal-launch-event


Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Nu är den klar: EUs uppdaterade plan för forskningens infrastruktur. Nytt är att naturhistoriska samlingar ingår som en viktig forskningsresurs. 115 europeiska museer samarbetar för att göra samlingarna till ett redskap för att förstå varifrån vi kommer och vart vi är på väg.

Läs vidare »

Naturhistoriska riksmuseet flyttar in i klassrummet!

Pressmeddelanden   •   Sep 19, 2018 14:03 CEST

Nyproducerat pedagogiskt material för skolor i hela landet. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning genom att producera och tillgängliggöra digitalt material till Sveriges alla klassrum. Fokus i denna nya satsning ligger på att erbjuda museets kompetens, kunskap och resurser rätt in i klassrummet.

Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i september

Pressmeddelanden   •   Aug 31, 2018 10:38 CEST

Vad döljer sig bakom kulisserna, i museets välfyllda samlingar? Under Geologins dag finns en unik chans att följa med och se uråldriga fossil och vackra mineral tillsammans med museets forskare.

Första fossila parasiten funnen extremt välbevarad

Pressmeddelanden   •   Aug 29, 2018 09:47 CEST

När gamla, fossila insektspuppor i Naturhistoriska riksmuseets samlingar röntgades hittades helt oförstörda, fossila steklar. Som om de väntat på att framtidens teknik ska kunna avslöja dess inre har pupporna legat i museet i över hundra år. Fyndet är det första fossila beviset på parasitism, att en art lever i en annan. Innehåller pressbilder och rörlig bild.

Grottbjörnen är utdöd men deras DNA finns kvar

Pressmeddelanden   •   Aug 27, 2018 17:00 CEST

Grottbjörnar och många andra stora däggdjur dog ut för omkring 25 000 år sedan men deras DNA kan finnas kvar i dagens djur. Det är ont om bevis för detta men nu visar en kartläggning av grottbjörnens arvsmassa att några procent av dagens brunbjörnars DNA kommer från grottbjörnar. Studien, där forskare vid Naturhistoriska riksmuseet deltagit, publiceras i Nature Ecology & Evolution.

Meteoriten ökade chansen att liv kan ha funnits på Mars

Pressmeddelanden   •   Jun 28, 2018 06:00 CEST

En ny undersökning av den kända meteoriten från Mars, Black Beauty, visar att planeten Mars fick sin skorpa mycket tidigare än jorden. Tiden då det kan ha funnits land, hav och möjligtvis liv på Mars börjar redan 20 miljoner år efter att solsystemet bildades. Det visar forskning från Naturhistoriska museet i Köpenhamn i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Det händer på Naturhistoriska riksmuseet i sommar

Pressmeddelanden   •   Jun 15, 2018 14:35 CEST

Dinosaurie-sommar och bin som bjuder upp till dans. Fira sommaren med både nya och urgamla vänner på Naturhistoriska riksmuseet. Prova att pollinera som ett bi och lär dig dansa bi-dansen. I Odla stadens dino-trädgård visas växter från dinosauriernas tid och du kan klappa på kompisarna Sarri och Parre. Träffa Dino-Doris och se ett äkta dinosaurieägg. Vi ses i sommar!

Bina bjuder upp till dans på Naturhistoriska riksmuseet

Pressmeddelanden   •   Jun 11, 2018 17:33 CEST

Dansa som ett bi, testa att gå på en barfotastig, se insekterna checka in på hotell och få en tankeställare om naturens roll i städerna. För femte året i rad visar Naturhistoriska riksmuseet den populära utställningen Odla staden på museets innergård. Besökande barn och vuxna får chansen att undersöka naturen i staden och komma riktigt nära några av naturens egna hjältar - de pollinerande bina.

Spela artbingo den 22 maj 2018

Pressmeddelanden   •   Maj 18, 2018 06:00 CEST

Alla kan fira biologiska mångfaldens dag. Naturhistoriska riksmuseet gör det på tre olika sätt. Ladda ned din egen artbingobricka och lär dig namn på växter och djur. Eller följ jourhavande biolog i världens största artbingo. FN har utsett 22 maj till biologiska mångfaldens dag för att uppmärksamma artrikedomens betydelse.

Glaspärlor daterar asteroidnedslaget som utplånade dinosaurierna

Pressmeddelanden   •   Maj 07, 2018 15:10 CEST

På den tropiska ön Gorgonilla i Stilla havet utanför Colombia har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet studerat ett två centimeter tjockt lager med glaspärlor som bildades vid nedslaget av den asteroid som bland annat utplånade dinosaurierna. Det ledde till dateringen 66,05 miljoner år och flera detaljer om förloppet avslöjades.

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Marknadskommunikatör
  • Cosmonova och utställningar
  • caxlroeflihcnevs.bnworssgucyddwy@nmmrmxr.scteta
  • 08-51954012
  • 0701-824013
Presskontakt

  • Presskontakt
  • Vetenskapskommunikatör
  • Sprider forskningsresultat från Naturhistoriska riksmuseet
  • maportujintx.tcaeslctovurfgd@nmcrmdp.sdoeki
  • 0709-429011

  • Presskontakt
  • Marknadsassistent
  • castrondliwuneqx.fmcorwussnatrtcompa@nijrmde.svbeme
  • 08-519 551 92
  • 0734-175680

Om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Adress

  • Naturhistoriska riksmuseet
  • Frescativägen 40
  • 11418 Stockholm
  • Sverige
  • Vår hemsida