Skip to main content

Utdöda sångfåglars DNA avslöjar dödsorsaker

Pressmeddelande   •   Sep 04, 2019 09:51 CEST

Fåglarna huia och kokaka var två vanliga fåglar i Nya Zeelands skogar. De sågs senast år 1907 respektive 1960, men anses nu vara utdöda. Nu har forskare kartlagt hela deras DNA och kunde se en klimatpåverkan men ingen inavel, vilket tyder på en snabb nedgång i antal förmodligen orsakad av nya rovdjur som Européer hade med sig.

På jorden sker nu en dramatisk förlust av biologisk mångfald, vilket beskrivs som det sjätte massutdöendet. Även när människan ytterst är orsaken till andra arters utdöende, så påverkas även mångfalden av klimatförändringar och genetiska faktorer, till exempel förlust i genetisk mångfald och inavel.

Öar särskilt drabbade

Öars ekosystem påverkats mycket av mänsklig aktivitet. Ett tydligt exempel är Nya Zeeland som har utsatts för en betydande förlust i biologisk mångfald efter Polynesierna kolonisation under 1300-talet, och Européernas under 1800-talet. Det ledde till överjakt, djurs minskade utrymme och introduktionen av rovdjur som råttor, mårddjur och pungråttor.

Idag kan forskare få värdefulla ledtrådar till orsakerna bakom arters utdöende genom att sekvensera DNA från bevarade individer i museisamlingar. Forskare från Naturhistoriska riksmuseet har kartlagt DNA från de utdöda fåglarna huia och kokako för att undersöka deras demografiska förändringar och uppskatta graden av inavel.

Ingen inavel

Resultatet visade att dessa skogslevande fåglar minskade i antal sedan istiden, ca 10 000 år sedan, då deras utrymme minskade till små isolerade skogsområden. Men fågelpopulationerna förblev små även efter istiden, när klimatet blev varmare och skogarna spred sig igen.

Intressant nog visade ingen av arterna tecken på inavel. Det indikerar ett snabbt försvinnande under några få årtionden, förmodligen mest orsakat av människans skogsavverkning och introduktionen av de nya rovdjur som Européerna tog med sig från Europa.

Denna forskning publicerades i tidskriften Biology Letters, 2019-09-04.

Kontaktperson Nicolas Dussex, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

nicolas.dussex@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.