Snabbt agerande för medvetslös treåring

För Nobinas förare, Peter Reindl i Varberg, blev en vanlig tisdagstur en omskakande upplevelse, när en treåring plötsligt förlorade medvetandet ombord på bussen. Händelsen fick ett lyckligt slut, men det finns också några viktiga lärdomar. 

Vad var det som hände?

En mamma och två barn gick på i centrum. Mamman plingade och skulle gå av men när jag tittar i backspegeln ser jag att hon försöker få liv i ett av barnen, treåringen. Jag ringer SOS alarm och en ambulans är på väg direkt. När sedan ambulansen kom och hämtade treåringen så fick inte mamman och treåringens syskon plats i ambulansen. Därför bestämde jag mig för att skjutsa dem till akuten med bussen.

Vad gjorde du efteråt?

När ambulansen hade kommit så tog jag kontakt med vår trafikledning. Så när jag kört mamman till akuten så blev jag mött av Nobinas yttre trafikledare. Han hörde hur jag mådde och bad mig att ta rast. Först sa jag nej. Men trafikledaren tog över bussen och jag satte mig med två kamratstödjare och diskuterade igenom händelsen. Det var helt rätt gjort. Dels är det svårt att själv veta hur chockad man egentligen är i en situation som den här, och dels är det skönt att få stöd i hur man har hanterat situationen, gärna med erfarna kollegor som har varit med om något liknande. Då visste jag ju heller inte att det gått bra med pojken. Men jag tänker fortfarande på om det är något jag kunde ha gjort annorlunda.

Hur ska man tänka som förare när den här sortens incidenter inträffar? När ska man exempelvis strunta i en tidtabell?

Om det är fara för någons liv är det självklart att man ska kunna tänka så. Som förare har man ett ansvar för bussen och de som är ombord. Jag kör även nattbussar ibland och det kan hända att man uppfattar en situation som att någon exempelvis har svårt att ta hand om sig själv, eller är utsatt. Det kanske rör sig om en ensam tjej som kommer ombord och känner sig förföljd.

När något sådant här händer, hur hanterar man övriga resenärer?

I det här fallet var det inga övriga resenärer kvar på bussen. Men om det hade varit det så hade jag sagt att de antingen fick gå av vid hållplatsen där jag stannat och väntat på ersättningsbussen eller att de fått följa med till akuten för byte vid den hållplatsen. Jag hade även frågat om någon hade medicinsk utbildning eller kunde hjälpa till på annat sätt.

Hur ska man vara beredd som bussförare?

Hjärt- och lungräddning samt kunskap i bemötande är viktigt. Och att tänka efter. En människa som ser onykter ut kan i själva fall ha fått en stroke, till exempel. Jag arbetar även som skyddsvakt och där utgår vi från en modell som förkortas STARK, som står för Stanna upp, Tänk efter, Agera, Reagera och Kommunicera. Det är bra att ha i bakhuvudet i sådana här situationer.

Händelsen slutade lyckligt för treåringen. På sjukhuset konstaterades att han hade fått feberkramp och han kunde skrivas ut redan efter några timmar.