Skip to main content

Erosionsskydd - mer än bara teknik

Nyhet   •   Feb 22, 2016 07:00 CET

Ibland är det finaste resultatet av Ola Sjöstedts arbete att man inte märker att han har gjort något. Så är det till exempel med erosionsskydd. Ibland behövs de vid åar och floder, för att säkra att till exempel vägar eller järnvägar inte riskerar att rasa. Men helst ska de inte märkas, så att ingenjörsarbetet bakom en säkrad strandkant bara ser ut som en lyckad, naturlig utveckling. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har Ola Sjöstedt utvärderat fem erosionsskydd från olika årtionden och i olika miljöer. Statens geotekniska institut hade redan påbörjat en teknisk utvärdering av olika erosionsskydd och insåg att även den ekologiska funktionen och hållbarheten behövde dokumenteras.

– Det var ett roligt uppdrag eftersom det är ovanligt med utvärderingar av tidigare arbeten, säger Ola Sjöstedt. De flesta av våra jobb är miljökonsekvensbeskrivningar av något som planeras. Man får sällan följa upp någon MKB, men det fick jag chansen till i det här uppdraget. Eftersom jag varit inblandad i ett par av de exempel vi undersökte fick jag möjlighet att utvärdera mitt eget arbete.

Ett av projekten var ett erosionsskydd i Säveån i Lerum, öster om Göteborg.
– Vi hade inte samma kunskap då som vi har i dag. Till exempel är variationen i strandskogen liten och vi använde oss inte av de avverkade träden, vare sig i ån eller vid strandkanten, säger Ola Sjöstedt.

Vid många sorters byggarbeten kan man helt enkelt ta bort en naturmiljö, till exempel ett stycke skog, om den är i vägen. Men ett vattendrag måste trots allt fram, vattnet måste ta vägen någonstans. Ett alternativ är att leda om det i underjordiska kulvertar, men det är kostsamt och gör heller inte djur- och växtliv några tjänster. Ett erosionsskydd innebär ofta stora fysiska ingrepp i naturen, så på senare år har man insett att det gäller att vara smart och varsam på samma gång.

Syftet med Ola Sjöstedts studie är att det ska kunna dras slutsatser av vilka åtgärder som är långsiktigt bra för växt- och djurliv.

– Min första slutsats är att det behövs variation när det gäller biologi och ekologi. Man vill inte skapa en spikrak åfåra med slät slänt. Det gäller att variera utseendet på strandkanten, variera stenstorlek i åbotten och gärna använda död ved i vattnet.

Den andra slutsatsen är att naturen själv ska få göra jobbet.
– Helst vill man inte ha erosionsskydd, men om de behövs ska man skapa grundförutsättningar för naturen att bygga vidare på. Då ordnar det sig.

Läs hela artikeln här

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera