Säkerhet är modellen

Likt en sagojätte tar Jonas Persson ett rejält kliv över Storfinnforsens brusande vatten. Utan att ens blöta ned skorna. Han tar ytterligare ett kliv fram, böjer sig ner och rättar till en av dammluckorna.

Vi befinner oss i en laboratoriebyggnad från 1953 i utkanterna av det lilla uppländska samhället Älvkarleby. I en knappt tio meter lång metallform har en exakt kopia av Storfinnforsen, i skala 1:50, byggts upp.

– Tack vare den här betongmodellen kan vi se hur vattnet strömmar och hur det i sin tur påverkar dammsäkerheten, säger Jonas Persson, som är teknisk konsult på team GIS & Hydrologi.

– Att göra så är betydligt billigare, och framför allt säkrare, än att göra tester och försök ute i "verkligheten".

Anledningen att det har byggts en kopia av dammen är att Eon har gett Norconsult i uppdrag att säkerställa dammsäkerheten vid Ramseles och Storfinnforsens kraftverk i Faxälven, där det har upptäckts erosionsskador i spillfåran. Vattenfall Research & Development i Älvkarleby har byggt modeller sedan 1940-talet och för inte så länge sedan stod exempelvis en modell av Slussen i Stockholm i de stora lokalerna. Som enda modellabb i Sverige har man sett teknikerna komma och gå. Där man tidigare gav sig ut och mätte upp dammområdet med mätstänger används nu laserscanning för att skapa 3D-modeller. Dessutom undersöker geotekniker bergets skick för att komplettera datan man får in.

– Ju större skala vi kan använda, desto mer verkliga blir effekterna, förklarar Jonas Persson. Exempelvis upplevs vatten "segare" i mindre skala, och luftinblandningen är mindre. Så när man bygger i verkligheten måste man ha större säkerhetsmarginaler, till exempel kanske göra murar högre, eftersom vattnet stänker mer i full skala. Sådana saker måste man ta hänsyn till. Ibland limmar vi grus på betongen för att simulera stora stenpartier.

Jonas Persson växte upp i grannorten Karlsholmsbruk och har sitt kontor den gamla tegelbyggnad som tidigare inrymde Älvkarleby kraftverks ställverk. Genom fönstret ser han Dalälven flöda. Kraftverket och dammen byggdes ursprungligen 1915 och under slutet av 1980-talet byggdes en ny modern station bredvid den gamla, nu med vertikal kaplanturbin. Att Vattenfall har sitt laboratorium just här handlar inte om de natursköna omgivningarna, där lax och havsöring trängs i älven, utan beror på tillgången till eget vatten.

– Det går åt väldigt mycket vatten i försöken, så med kommunalt vatten hade det blivit dyrt, säger Jonas Persson.

Läs hela artikeln i tidningen Norconsult Idag, genom att klicka här.