Gymnasiepraktik - möjlighet för att unga ska få jobb

Unga utan jobb - politikerna fel? Frågan debatterades i Almedalen där panelen menar att ungas väg till jobb bygger på en flexibel arbetsmarknad kombinerad med praktik på gymnasiet.

Nordens Välfärdscenter och Nordiska ministerrådets informationskontor arrangerade seminariet där ungdomsarbetslöshetens orsaker och ungas egna lösningar stod i fokus. Panelen var överens om att gymnasiepraktik och en flexibel arbetsmarknad där det är lätt att byta jobb, leder till fler arbeten. Moderator Charlotte Signahl undrar varför vi har så hög ungdomsarbetslöshet när alla verkar vara överens om lösningen.

- Vi har inte tillräckligt hög tillväxt, den ekonomiska politiken måste ändras för att skapa fler jobb, säger Gabriel Wikström, ordförande för Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU).

- En av fyra lämnar gymnasiet. Studie och yrkesvägledarna måste förbättra arbetet med individuella färdplaner och entreprenörskap måste införas, exempelvis på omvårdnadsprogrammet, säger Rasmus Törnblom, 1:e vice Förbundsordförande i Moderata Ungdomsförbundet (MUF), och nämner vården som en bransch där allt fler startar eget.

Anpassa skolan
Förutom politikerna deltog Linda Skogsby, ungdomsambassadör från Fryshuset, Malin Sahlén, nationalekonom och författare till boken Ungdomsarbetslöshet samt Terje Olsen, projektledare för Nordens Välfärdscenter. Olsen menar att det i praktiken krävs en gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden, och nämner arbetet med den nordiska kunskapsbanken, där exempel för att förebygga avhopp från gymnasiet samlas på en webbplats.

- Skolan måste anpassas så att allt fler lyckas genomföra utbildningen. Idag hoppas många av gymnasiet, och Sverige ligger långt ner i europeiska jämförelser, gällande andelen unga som genomför gymnasiet, säger Olsen.

- Finns stöd från familjen? Vet personen hur man skriver en arbetsansökan? Vi måste möta ungdomen där den är idag, konstaterar Linda Skogsby från Fryshuset.

Hon vill se en satsning på fler jobb utan krav på erfarenhet och utbildning och menar att arbetsgivare måste se till ungas passion och drivkraft, istället för bristen på erfarenhet.

Alla kan inte vara akademiker
Nationalekonom Malin Sahlén stämmer in i resonemanget och menar att alla inte kan vara akademiker och att yrkesutbildningar måste uppvärderas. Hon lyfter klassperspektivet och menar att kvinnors heltidsarbete har fått konsekvenser.

- Hemmet är tomt när barnet kommer hem från skolan. Det blir mindre tid att engagera sig i hemläxor och mindre ork att ställa krav. Det vill vi inte prata om, priset av att två föräldrar vill göra karriär. Vi måste även börja tala om klass. Sverige måste uppmuntra till klassresa, social rörlighet och till att starta eget, säger Sahlén.

Hur når vi resultat?
Wikström från SSU vill att vi talar om skolans förutsättningar och poängterar att utbildningskraven inte får sänkas, tvärtom så behöver allt fler unga ta sig igenom gymnasiet.

- Vad händer i klassrummet? Kan läraren göra sitt jobb eller läggs mycket tid på administrativt arbete? Hur mår eleverna? Allt fler unga upplever psykisk ohälsa. Vi måste fokusera på dessa frågor, då uppnår vi resultat, menar Wikström.

- Ungdomsgarantier kan spela roll på kort sikt och projekt som Jobbresan som syftar till att öka rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden kan vara ett sätt att få fler unga i jobb, säger Olsen.

Törnblom från MUF vill ha obligatorisk praktik på alla gymnasieprogram, slopade arbetsgivaravgifter för unga och föreslår att de första intjänade 500.000 kronorna ska vara skattefria. Wikström svarar med att sänkta arbetsgivaravgifter för unga redan existerar men att de inte fungerar. Han vill, förutom utökad praktik på gymnasiet, använda pengarna till snabba insatser för arbetslösa.

- Vårt förslag om 90-dagarsgarantin innebär att man har rätt till stöd och insatser från första dagen som arbetslös. Efter 90 dagars arbetslöshet ska alla unga befinna sig i utbildning, praktik eller arbete. Idag måste individen vänta i tre månader på att få hjälp.

Mischmasch på arbetsmarknaden
När publiken bjöds in i samtalet lyftes unga personer med funktionsnedsättning fram som en grupp som har det särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. En tillgänglig utbildning och arbetsmiljö krävdes av politikerna. Ytterligare en publikfråga handlade om hur fler unga ska få jobb samtidigt som allt fler äldre ska stanna kvar på arbetsmarknaden.

- Det råder mischmasch på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har inte förmåga att lösa detta. Vi har för få arbeten, svarar Sahlén.

Skogsby från Fryshuset avslutar debatten med ännu en efterlysning av ökade kontakter med arbetslivet under gymnasiet.

- Tänk långsiktigt! Varva praktik och jobb, anpassa lösningar efter olika områden och framförallt, gå till ungdomarna för att få svar.

Medverkande: Gabriel Wikström, Förbundsordförande, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Malin Sahlén, Nationalekonom och författare till boken Ungdomsarbetslöshet, Rasmus Törnblom, 1:e vice Förbundsordförande, Moderata Ungdomsförbundet, Linda Skogsby, Ungdomsambassadör, Fryshuset samt Terje Olsen, Projektledare, Nordens Välfärdscenter. Moderatorer: Charlotte Signahl och Imran Jakobsson.

Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn.