Skip to main content

Nordiska hubbar lär Sverige mycket om våldsverkande extremism

Pressmeddelande   •   Jul 08, 2016 11:29 CEST

Arbetet mot våldsbejakande extremism ska ha sin grund i kommuner, och då behövs det nordiska samarbetet. Många kommuner i Skåne har mer likheter med Danmark, än med exempelvis Arvidsjaur. Det menar Anna Hedin Ekström, kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Nationella samordnaren för våldsverkande extremism har nyligen presenterat sin handlingsplan. Grunden i planen är att arbetet ska göras ute i kommunerna, utifrån situationen i just deras kommun. Den kommunala utgångspunkten finns också i Nordiska ministerrådets projekt Nordic safe cities. Vid ett av seminarierna i Nordens tält i Almedalen diskuterades vilken nytta aktörer i Sverige och övriga Norden kan ha av ett sådant nordiskt projekt. Projekt handlar till stor del om att träffas och utbyta erfarenheter, och det är väldigt viktigt, menar Anna Hedin Ekström.

- Det finns i Norden hubbar av god kunskap och genom samarbete kan vi få del av den kunskapen. Sedan ska vi utveckla det vi vet och koppla ihop det med ett konkret arbete som en kommun kan förstå, säger Anna Hedin Ekström. Hon nämner som exempel hur man i Norge arbetar med mödrar.

Det finns också våldsverkande extremism som har just Norden som sitt målområde.

- Vi har den nordiska motståndsrörelsen som har ett starkt fäste i Norden. De vill ha en nordisk identitet och det måste vi också ta hänsyn till när vi arbetar nordiskt med de här frågorna.

De extrema rörelserna ser olika ut på olika håll och det gör också att arbetet måste bedrivas på olika sätt. I Borlänge där Josefin Bergström arbetar som utvecklare är det Vit makt rörelsen som man framför allt försöker komma åt. Borlänge är en av pilotkommunerna för den nationella samordnaren.

Arbetet handlar mycket om att förebygga att människor ska utveckla våldsbejakande värderingar.

- Det är mycket mer lösliga nätverk nu än det var på 90-talet, precis som vi ser i hela samhället. Om du bara riktar in dig på dem som är organiserade så riskerar du att missa en stor krets av konsumenter av de här värderingarna, säger Josefin Bergströmer.

Lovisa Fhager Havdelin är verksamhetschef på Teskedsorden och hon anser att alla som arbetar med de här frågorna måste vara självkritiska, över att man i dagsläget inte vet mer, inte har kommit längre.

- Detta är inte någonting nytt. Jag hade vänner som för 20 år sedan skulle åka till Pakistan och ansluta sig till armén För att det har någonting med identitet att göra och tillhörighet, säger hon.

Karin Creutz, forskare Helsingfors universitet, bedriver forskning kring de som idag ansluter sig till IS eller deltar i andra krig. Hennes bild av motiven stämmer med Lovisa Fhager Havdelins 20 år gamla erfarenhet.

- Man upplever att man inte hör hemma här, inte i Finland och inte i Europa.

Karin Creutz berättar att många unga upplever att samhällsklimatet är negativt inställt mot muslimer, och en liten del av dem som känner så också ansluter sig till exempelvis IS. Sedan kan andra faktorer också spela in, som privata problem med kärlek eller ekonomi, och möjligheten att få en viktig uppgift.

- Det har framställts som så mystiskt att människor ger sig av, men det är det inte. Det finns förklariga skäl och det är viktigt att vi diskuterar dem, säger Karin Creutz.

Nordiska ministerrådets informationskontor - Norden i Fokus ger den nationella debatten en nordisk vinkel. Vi arrangerar seminarier och debatter om aktuella ämnen inom politik, miljö, näringsliv och kultur. Vi vänder oss i första hand till tjänstemän, politiker, journalister och intresseorganisationer.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.