Svårare att växa för kreatörer än andra företag

Företag i de kulturella och de kreativa näringarna har speciella villkor.
Det måste påverka stödet till dem. Det menade panelen i seminariet från Kreatör
till big business på Nordens dag i Almedalen.

Rasmus Wiinstedt Tscherning är direktör för Centrum för Kultur- och upplevelseekonomi i Roskilde. Han och hans kollegor har kunnat se att företag i kulturella och kreativa näringar har svårt att växa.

- Vi har tittat hur det ser ut när de går från två till 50 anställda. I
andra branscher blir det lättare och lättare. Så är det inte i kreativa
näringar. De svårigheter de har som små företag, fortsätter de att ha när de
växer.

Ett annat återkommande problem för företag i kulturella och kreativa
näringar, är att locka till sig investerare.

- Det är en så hög abstraktionsnivå. Det finns inte någon förståelse för
vad de sysslar med, säger Sven- Olof Bodenfors, som ledde den svenska
regeringens utredning om kulturella och kreativa näringar.

­Utredningens förslag var att man skulle skapa ett löst nätverk för att
identifiera de gemensamma behoven. Hur man ska klara av finanssamhället och få
affärsmässiga villkor.

Sven-Olof Bodenfors pekade gång på gång under debatten på systrarna Eklund
bredvid honom. De två systrarna startade sitt möbeldesignföretag för sju
månader sedan. Bette är designer och Cilla ekonom.

Bara basister
- Det här är en väldigt bra kombination för att
lyckas, oftast är det inte så, utan man är fler av samma sort som startar
företag. Det fungerar inte. Det är som ett popband med bara basister, säger
Sven-Olof Bodenfors.  Han menar att det finns en missuppfattning att
det behövs mer av entreprenörskap.

– Man pratar som att alla ska bli entreprenörer.
Det är ett felskär. Det viktiga är istället att skapa en förståelse för
varandra. Det är inte meningen att nationalekonomer ska bli kreatörer. Det
behövs olika sorter, men det är viktigt att de olika grupperna förstår
varandra.

Johanna Palmberg, själv nationalekonom och
forskningsledare på Entreprenörskapsforum, menar att det behövs en förståelse
för att många entreprenörers drivkraft är att få vara sin egen. I forskningen
har man sett att det är väldigt lite kapital som kommer in utifrån. Det mesta
får man via familjen.

- Entreprenörer kan vara rädda för att ta in
externt kapital, eftersom då kommer en annan person in och vill ha inflytande.

Globala företag
Systrarna Eklund känner igen sig i det här
dilemmat. - Vi tänker på det varje dag. Man har den här
känslan att man vill jobba för sig själv, men å andra sidan för att företaget
ska bli stort så behövs kapital utifrån.

Sven-Olof Bodenfors önskar att kapital från
pensionsfonder skulle satsas som stöd för entreprenörer, och att man då tog
hänsyn till behovet att äga sina idéer.

Rasmus Wiinstedt Tscherning pekar på att när
företag från kulturella och kreativa näringar växer så blir det i stor
utsträckning på en global marknad.

- Ett bra exempel är de danska tv-serier som har
gjort succe, säger Rasmus Wiinstedt Tscherning