Skip to main content

Finns stöd för ökat nordiskt och europiskt samarbete?

Pressmeddelande   •   Feb 21, 2013 13:35 CET

För att klara sig i den globala konkurrensen krävs att Europa blir starkare. Det i sin tur kräver ett mer engagerat och aktivt Norden. Men frågan är om det finns politiskt och folkligt stöd för ett ökat nordiskt och europeiskt samarbete? Det var frågor som präglade diskussionen vid konferensen ”Nordiska vägar ur krisen”.


Konferensen ”Nordiska vägar ur krisen” på Rosenbad inleddes av Europaminister Birgitta Ohlsson: som menade att Europa befinner sig i något av en värderingskris, där olika former av högerextremism och främlingsfientlighet breder ut sig.
- Norden kan spela en roll i Europas värderingskris och vi har från de nordiska EU-länderna ställt krav på årliga granskningar av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, sade Birgitta Ohlsson.

Europa tappar mark
En annan aspekt är Europas globala konkurrenskraft. Birgitta Ohlsson illustrerade det faktum att Europa halkar efter genom att peka på var världens högsta byggnader finns. Tidigare var det i Europa. Idag byggs de någon annanstans.  Samma sak gäller utbildningsnivån.
-  För 20 är sen var Europas elever bäst i världen på att läsa. Idag är det bara Finland kvar i toppen, konstaterade Birgitta Ohlsson med hjälp av statistik från internationella jämförelser.

Inspirerande ledarskap för ökad tillväxt
En viktig pusselbit för att inte tappa ytterligare i konkurrenskraft är ledarskapet. Och Birgitta Ohlsson efterlyser ett ledarskap som också kan inspirera.  Norden är ledande på jämställdhet och EU är fyllt av manliga bastioner konstaterade Birgitta Ohlsson och visade en bild över ECBs manligt dominerade styrelse.
- Många EU-länder är U-länder när det gäller jämställdhet. Norden kan definitivt vara en förebild. Jag brukar säga till mina europeiska ministerkollegor att vi inte ha råd att ha världens mest välutbildade hemmafruar, sade Birgitta Ohlsson. En utbyggd barnomsorg är helt central och en jämställd arbetsmarknad skulle vara ett enormt lyft för EUs samlade BNP.

Norden en brygga mellan Storbritannien och Tyskland
Vilken roll kan Norden spela i det framtida Europa? Konferensens moderator Göran Rosenberg pekade på den klyvning som nu verkar uppstå mellan ett UK som vill ha ett EU baserat på frihandel och ett Tyskland som vill fördjupa det politiska samarbetet.
- Vi i Norden kan vara en brygga. EU och UK behöver varandra, kommenterade Birgitta Ohlsson.

Men är Sverige verkligen en förebild? Göran Rosenberg påpekade att vi står utanför EMU och snarare ”sitter på gärdsgården” än leder EU-samarbetet. En annan utmaning är hur man klarar av att vara förebild, utan att bli ”bror duktig”?
-  Europas kärna är inte bara emu-medlemskap, menade Birgitta Ohlsson. Och det går visst att vara en förebild utan att vara bror duktig. Jämställdheten är ett sånt exempel. Vi har all anledning att vara stolta över vår relativa jämställdhet, men vi måste vara finkänsliga och taktiska när vi berättar om den.

Lansering av boken Nordiska röster om Europas framtid
Ylva Nilsson, erfaren Brysselkorrespondent och redaktör för boken Nordiska röster om Europas framtid, berättade att de tillfrågade skribenterna fått vida ramar. ”Skriv om krisen” löd anvisningarna som nu resulterat i väldigt olika bidrag, beroende på författarnas olika bakgrund.
- Men det är slående hur våra författare inte tar upp de stora frågor som diskuteras i resten av Europa, konstaterade Ylva Nilsson. Frågan om svältkurer och nedskärningar, som präglar debatten i andra länder, nämns bara i ett av bidragen i boken och frågan om ökad eller minskad politisk integration är det bara en skribent som tar upp.

Ylva Nilsson menar att boken belyser ett glapp i den europeiska debatten i ett kontinental Europa präglat av en krismedvetenhet som nästan helt saknas på våra breddgrader.
- Med all respekt för resonemang om demokratiska underskott. Men andra europeiska länder har inte haft tid att förankra alla beslut, eftersom det rört sig om akuta insatser.

Fokus på Norden
Författarna i boken har istället uppehållit sig mycket kring Nordens roll. En del med stor entusiasm, andra med lika mycket skepsism. Många av inläggen speglar ett ”Europa som trasslar, men ett Norden som funkar”. I något av de isländska bidragen riktas också skarp kritik och besvikelse mot den ”nordiska retoriken”, där stolta formuleringar om samarbete inte visar sig vara mycket värda, när krisen väl drabbar något av de andra länderna.

Panelsamtal med nordiska röster om Europa
Bengt Lindroth, författare och tidigare Nordenkorrespondent på Sveriges Radio både ser och beklagar en utveckling mot allt mer nationalstatstänkande. De årliga undersökningarna från SOM-institutet visar att Nordenbevakningen sjunkit med 30%, och att EU bevakningen har inte heller ökat. Istället ligger mer fokus på Mellanöstern och Asien.
- Samtidigt ser jag många tecken på en ökad vardags-nordism, sade Bengt Lindroth. Det finns ett tydligt glapp mellan elitens och folkets syn på norden.

Kristina Persson, grundare och ordförande för tankesmedjan Global Utmaning menade att tiden ropar efter politik och politiskt ledarskap, men att för få tar det ansvaret. Den akuta eurokrisen håller på att gå över, men en politik för jobb och tillväxt saknas. Hon efterlyser en politik som gör att alla behövs och där skulle Norden kunna göra mer.
- Den här boken ett första steg i en fortsatt dialog som vi från Global Utmaning vill bidra till.

Arbetslösheten i Europa är en gemensam fråga, men Sverige kan göra mer än många andra länder. Det behövs stimulans istället för åtstramningar och mer debatt om hur balansen mellan överskott- och underskottsländer skulle kunna se ut.
- Eurons stora svaghet är att det inte finns någon gemensam finanspolitik, menade Kristina Persson.

Sture Fjäder, ordförande för Nordens fackliga samorganisation, menade att det borde finnas en nordisk röst. Att vi i Norden varken kan eller ska konkurrera med låga löner.
- Vi i de fackliga organisationerna har äntligen vaknat i den nordiska frågan, konstaterade Sture Fjäder.

Marie Granlund, vice ordförande i EU-nämnden,  kom direkt från ett möte med labourledaren Ed Miliband. Där diskussioner om den nordiska modellen återigen visade på ett stort intresse från brittiskt håll. Och visst saknas det en nordisk röst som kan svara upp mot den nyfikenheten.
- EU idag går i olika takt och riktningar, konstaterade Marie Granlund. Där kan Norden funka som jämvikt.

Marie Granlund hänvisade till olika typer av samtal som sker mellan politiker i de olika nordiska länderna, men Göran Rosenberg ifrågasatte om det räcker med samtal. Behövs inte fler nordiska institutioner?
- Jag tror att det är svårt i dagsläget, svarade Marie Grandlun. Vi är i grunden skeptiska mot att ge bort nationell makt till överstatliga nivåer. Men det går att göra mer inom ramen för det nordiska samarbetet.

Anders Wijkman, samhällsdebattör och fd politiker, har bidragit med ett kapitel i boken. Han menar att paradoxalt blir världen öppnare, men chansen att förstå vad som händer är mindre än någonsin. Han vände sig också mot en attityd där ”allt är förhandlingar och ”whats in it for us”. Ingen verkar värna om vad som är bäst för Europa. Han ställer sig också frågande till om EU kan fördjupa samarbetet med en minskad långtidsbudget.
- Personligen kan jag dessutom tycka att David Cameron är bättre än den svenska regeringen i EU-frågan, menade Anders Wijkman. Inte för att jag håller med honom, utan för att han är tydligare. Vad den svenska regeringen vill, vet man inte riktigt.

Anders Wijkman menar att Eurokrisen i grunden var självförvållad, men i grunden del av ett större problem med det finansiella systemets brister.
- Det är helt enkelt inte hållbart, konstaterade han och fick medhåll från många i publiken.

Svag opinion för ökat samarbete
Många hänvisar till det svaga folkliga stödet när frågan om ökat politiskt samarbete kommer på tal. Göran Rosenberg väckte frågan om det går att skapa opinion för ökat samarbete, varpå paneldeltagarna menade att den typen av förändringar behövs, men att de tar tid och växer organiskt. Nordenkorrespondenten Bengt Lindroth ondgjorde sig över vad han kallar den ”väljviljans retorik” och gav exempel på politiska löften om svensk-finskt forskningssamarbete, som i realiteten motarbetats av ansvariga myndigheter och departement.
- Det låter fint i högtidstalen, men kanske bara är ett uttryck för dåligt nordiskt samvete, funderade Bengt Lindroth.

Engagerade publikfrågor
Konferensen avslutades med en mängd initierade och engagerade inlägg från publiken, där bland annat tidigare Europaministern Mats Hellström efterlyste ett starkare samarbete mellan Norden och Tyskland. Kristina Altonen från Danmark påpekade att det finns olika nordiska allianser i olika frågor. Ulf Dinkelspiel å sin sida ifrågasatte både mer formaliserat nordiskt samarbete och ”nordiska block” i EU-samarbetet.
- Den typen av aktioner stöter bara bort andra länder, konstaterade Ulf Dinkelspiel. Då är det bättre med allianser.

Andra röster i publiken efterlyste effektivare regleringar av banksystem, tydligare framtidsvisioner och fler konkreta exempel på nordiskt samarbete. Carin Norberg tidigare chef på Nordiska Afrika Institutet, vittnade om höga ambitioner, men små resurser. Samtidigt pekade hon på behovet av den nordiska forskningstraditionen i resten av Europa.

Vägen går framåt – inte bakåt
I slutrepliken från panelen konstaterades att det visserligen finns en väg tillbaka, men att de globala utmaningarna kräver ett starkare Europa, vilket i sin tur kräver ett mer engagerat Norden.  Att det ökade intresset utanför Norden också borde leda till ett ökat intresse inom den nordiska länderna. Bengt Lindroth återkom till att det är dags att ersätta välvillig nordisk retorik med praktik

Seminariet arrangerades av tankesmedjan Global Utmaning, Föreningen Norden och Nordiska ministerrådets informationskontor, Norden i Fokus Sverige.

Text: Per Lagerström, Global Utmaning

Nordiska ministerrådets informationskontor, Norden i Fokus, arbetar för att öka intresset för och kunskapen om Norden och det officiella nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådets informationskontor ordnar seminarier om dagsaktuella frågor inom politik, näringsliv och kultur.  Nordens Välfärdscenter, NVC, en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn, är förvaltningsorgan för Nordiska ministerrådets informationskontor.

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera