Skip to main content

Drakar, eldar och champagne – ny bok om nyårsfiranden

Nyhet   •   Nov 05, 2018 11:52 CET

Nyårsfyrverkerier över Stockholm 2001. Foto: Mark Markefelt, Nordiska museet

En ny bok från Nordiska museet berättar om nyårsfirandets historia och om de många olika nyår som firas i Sverige idag. Boken är den senaste i en rad böcker om traditioner från Nordiska museets förlag.

Behovet av att dela in året och uttrycka detta med olika ritualer är globalt. Enligt den västerländska gregorianska kalendern börjar det nya året den första januari. Parallellt existerar också andra nyårshögtider vid olika tidpunkter på året. Några är knutna till religion, andra till länder och regioner. Somliga bygger på mån- eller solkalendrar och är rörliga i almanackan medan andra är fasta. Variationerna kan verka stora men många nyårsfiranden har fler likheter än skillnader.

– Det nya årets möjlighet att börja om, utan tyngande bagage och outredda konflikter kan tas tillvara på genom symbolisk rening på olika sätt. Till exempel genom löften, storstädning eller olika eld- och vattenceremonier, berättar Lena Kättström Höök, intendent vid Nordiska museet och bokens författare.

Nyårsafton den 31 december förknippas dels med löften inför det kommande året men också med fyrverkerier, champagne, skaldjur och fest. Traditioner av den här typen tros ofta vara väldigt gamla, medan de i realiteten är unga. Många nyårstraditioner har inspirerats av populärkultur och media under 1900- och 2000-talen, som att vi förväntas markera det nya året med kallt bubbel mitt i vintern. Andra har kommit till Sverige genom globalisering, till exempel nouruz/newroz, den persiska/kurdiska vårdagjämningen som sker i mars. Pizza på nyårsdagen är dock en inhemsk uppfinning.

– Skålandet i champagne var vid sekelskiftet 1900 en begränsad borgerlig tradition och blev allmänt först under 1900-talets senare hälft. Annat som en gång var festligt ter sig i dag ganska vardagligt. Den svenske krögaren Tore Wretman föreslog så sent som 1970 biff stroganoff med ris och sallad som nyårsmeny, berättar Lena Kättström Höök.

Boken Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne visar ett urval av en riktad dokumentation av nyårsfiranden i Sverige under 2017 och 2018. Nordiska museet dokumenterar löpande seder och bruk i Sverige genom intervjuer, bilder, observationer och föremål. Denna verksamhet var en hörnsten när museet grundades i slutet av 1800-talet och är det även i dag.

Bokpresentation
Den 28/11 kl.18–19 hålls bokpresentation och samtal om nyår och julens traditioner. Samtalar gör författaren Lena Kättström Höök och Nordiska museets arkivchef, etnologen Jonas Engman. Moderator är Nordiska museets förlagsredaktör Anders Carlsson. I museets kalendarium kan du ta del av hela kvällens program.

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus och går att köpa i Nordiska museets butik och online. Läs ett smakprov ur boken.


Författaren
Lena Kättström Höök är etnolog och intendent med ansvar för traditioner och högtider vid Nordiska museet. Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne är Lena Kättström Hööks tredje bok om traditioner. Sedan tidigare finns även God jul: Från midvinterblot till Kalle Anka (1995/2009) och Lucia i nytt ljus (2016).

På svenska
Lena Kättström Höök
Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne
Stockholm, Nordiska museets förlag, 2018
92 sidor
ISBN 978-91-7108-602-0

På engelska
Lena Kättström Höök
Happy New Year! All Year Round
Stockholm, Nordiska museets förlag 2018
92 pages
ISBN 978-91-7108-603-7

Kontakt

För mer information om nyårsfiranden:
Lena Kättström Höök
lena.kattstrom.hook@nordiskamuseet.se
08-519 546 48

För recensionsexemplar:
Anders Carlsson
anders.carlsson@nordiskamuseet.se
08-519 547 18

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.