Skip to main content

Folkhemmets rum: Sovrummet

Nyhet   •   Jan 01, 2017 12:00 CET

Mellan den 13 december 2014 och 19 april 2015 visas fotoutställningen Folkhemmets rum: Sovrummet på Nordiska museet, med ett 30-tal fotografier av bland andra Karl Heinz Hernried och Gösta Glase. Utställningen är den fjärde och sista delen i serien Folkhemmets rum, där vardagsrummet, köket, badrummet och sovrummet presenteras i fotoutställningar med bilder hämtade ur Nordiska museets rika bildsamling.

Sovrummet – bäddat för förändring

Ett särskilt rum för sömn och vila har en ganska kort historia. Var och hur folk sov blev en viktig fråga i 1930-talets intensiva debatt om trångboddhet. Svensk bostadsstandard var då alarmerande låg, sämst i Europa. Många saknade egen sovplats och de sängar som användes var för korta, för smala och utslitna. En uppsjö av olika kombinationsmöbler som flyttades runt, vecklades ut på kvällen och fälldes ihop på morgonen var det allra vanligaste hos det stora flertalet. Tanken på ett rum enbart för sömn och vila väcktes. Först efter andra världskrigets slut byggdes bostäderna med så många rum att funktionalismens idéer om särskilda sovrum kunde genomföras. På 1950-talet kunde allt fler planera för ett riktigt sovrum med bekväma sängar. Då fick också många barn och ungdomar egna rum.

Tiden som tidigare togs i anspråk att bädda upp och återställa alla sovplatser har vi idag svårt att föreställa oss. Mängden arbetsmoment relaterade till bäddandet har minskat betydligt och ersatts av kvalitetsgranskade sängar med standardiserade mått, lättvättade påslakan och barnvänliga bäddöverdrag.

Det avskilda sovrummets tillkomst är en viktig del i skildringen av folkhemmet och framväxten av ett modernt och demokratiskt välfärdssamhälle.

Folkhemmet

Folkhemmet blev ett allmänt känt begrepp i Sverige vid årtiondena kring 1900-talets mitt, genom den socialdemokratiske politikern Per Albin Hansson. Alla skulle ha det bra materiellt och rätt till en god bostad. Många sociala reformer genomfördes för att förbättra människors liv och speciellt bostäderna var viktiga när Sverige skulle moderniseras. Den goda bostaden hade modernt kök och badrum, varmvatten, vardagsrum, sovrum, garderober, gemensam tvättstuga och sopnedkast. Under 1940-, 1950- och 1960-talen byggdes miljoner hälsosamma, ljusa och praktiska bostäder för alla med hjälp av statliga lån. Bostadsområdena var möjligheternas plats och blickarna var riktade mot framtiden.

Mer om folkhemmet på Nordiska museet

Fem av folkhemmets rum, vardagsrummet, köket, badrummet, sovrummet och tvättstugan, är representerade i bokserien Folkhemmets rum, utgiven på Nordiska museets förlag våren 2013. Fotoutställningar om fyra av rummen har avlöst varandra sedan hösten 2013 (vardagsrummet, köket, badrummet och sovrummet). Samtliga bilder är hämtade ur Nordiska museets bildsamling som innehåller drygt sex miljoner bilder, vilket gör den till Sveriges största kulturhistoriska bildsamling. Här finns verk av flera av landets mest kända fotografer.

På Nordiska museet finns också hemmiljön Folkhemslägenheten, som visar hur ett typiskt boende på två rum och kök kunde se ut i slutet av 1940-talet. I lägenhetens sovrum står mammas och lillebrors färdigbäddade sängar. Uppmärksamma besökare kan upptäcka även pappas och storasysters sovplatser genom att fälla ut en fåtölj och lyfta på locket till kökssoffan.

Nordiska museet har gett ut skivan Folkhemmets musik där Stefan Wermelin och Staffan Schöier har valt ut och samlat ett axplock av all den musik som gnolades ihop på 1930- och 1940-talen i Sverige. Skivan innehåller tidens välkända låtar som människor lyssnade på i radion, spelade på grammofon eller själva sjöng.

Fotoutställningen Folkhemmets rum: Sovrummet visas 13 december 2014–19 april 2015.

Utställningsproducent

Amanda Creutzer
08-519 545 43
amanda.creutzer@nordiskamuseet.se

För frågor om sovrummet

Anna Womack, intendent
08-519 547 00
anna.womack@nordiskamuseet.se

Presskontakt

Lisa Liljestrand
08-519 546 74
lisa.liljestrand@nordiskamuseet.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera