Skip to main content

8 snabba frågor om nyår till experten

Pressmeddelande   •   Nov 23, 2018 11:31 CET

Här delar Lena Kättström Höök, etnolog och intendent på Nordiska museet och aktuell med en ny bok om nyårstraditioner och nyårsfiranden, med sig av bakgrunden till några av nyårets beståndsdelar.

Hur länge har vi firat nyår den 1 januari?
–Det var först på 1500-talet som 1 januari officiellt blev nyårsdag i Sverige. Under medeltiden räknades juldagen som årets första. Först fram på 1800-talet var 1 januari etablerad som nyårsdag. I slutet av 1800-talet, i och med inflyttningen till städerna och införandet av enhetlig klocktid på nyårsdagen 1879,tog firandet på nyårsafton och tolvslaget riktig fart.

Hur såg firandet ut på 1800-talet?
–För folk på landet handlade det främst om att spå framtiden, man stöpte bly eller gick ”årsgång”, vandrade tigande runt tre eller sju kyrkor och spådde efter vad som hördes och syntes. Hammarslag kunde vara tecken på att någon skulle dö – att kistlocket spikades igen. Överklassen däremot ägnade sig istället åt baler och nyårsvisiter den 1 januari. Ju finare visit desto tidigare på dagen.

Vad är bakgrunden till...

Nyårsvaka?
–Det började på 1800-talet med överklassens baler med dans till sent på natten. Det togs upp av bygdens ungdomar som lekte lekar och sköt gevärsskott för att ”skjuta ut det gamla året”, medan de vuxna lade sig tidigt för att orka upp till nyårsottan i kyrkan. På 1920-talet började radion sända nyårsvakor med klockringning och recitation av Tennysons dikt Nyårsklockan. De har alltmer ersatts av TV och fått sällskap av andra tv-traditioner, som sketchen ”Grevinnan och betjänten” som visas sedan 1976 och filmen Ivanhoe som visas på nyårsdagen sedan 1982.

Fyrverkerier och smällare?
–De är viktiga i många olika nyårsfiranden världen över – ursprungligen var meningen att skrämma bort onda makter inför det nya året. På den svenska landsbygden kunde man gå ut och skjuta ett skott i varje väderstreck. På Island gör sig fiskeflottan av med förråden av nödraketer på nyårsnatten eftersom de enligt lag måste förnyas varje år. Nu blir det allt populärare att välja alternativ som lasershower, som inte innebär skaderisker för djur och natur.

Nyårsmaten?
–Idag är nyårsafton en festkväll då vi ofta är extra uppklädda och äter luxuös festmat som hummer och champagne. Det här är ganska nytt, sedan sent 1900-tal och blev väldigt tydligt runt millennieskiftet. Men långt in på 1900-talet var det fortfarande mest en upprepning av julmaten som serverades. Tore Wretman föreslog 1970 en i jämförelse ganska vardaglig Biff Stroganoff som nyårsmeny. Den allra nyaste mattraditionen är förmodligen pizzan på nyårsdagen.

Nyårslöftet?
–Allt tyder på att seden inte är särskilt gammal i Sverige, själva ordet förekommer under sent 1800-tal och handlade då mest om politik. På 1960-talet kom artiklar om bantning som löfte. 1970-talets nyårslöften handlade mer om miljö och 1980-talet om att sluta röka. Inspirationen kommer förmodligen från USA:s utbredda tradition av New Year’s Resolutions som handlar om att förbättra livsstilen.

Vad har västerländsk nyårsfirande och andra nyårsfiranden gemensamt?
–Det är likheterna som dominerar. Att börja det nya året med rening på flera sätt genom löften, storstädning eller olika eld- eller vattenceremonier. Att spå och försöka besvärja framtiden finns också i många nyårsfiranden. Till exempel i den kinesiska djurzodiaken och de västerländska tidningshoroskopen efter stjärntecken.

Nyårsfirande i Norden – visste du att:

  • I Danmark är skämt och upptåg stort. Att salutera grannarna med en rumlepotte till exempel. Man äter nyårstorsk och kransekager.
  • I Norge hoppar man in året, det gör även danskarna. Vid tolvslaget ställer man sig på en stol och hoppar med en peng i handen för att slippa fattigdom under det nya året.
  • På Island gäller nyårsbrasor, i stil med valborgseldar, och att dansa älvdans runt elden utklädd till älva eller troll.
  • I Finland stöper man nyårslyckor i tenn. En skrovlig form brukar tolkas som pengar, en båt betyder resa, fågel lycka och blomma har med beundrare och bröllop att göra.


    Läs mer om nyårstraditioner i Lena Kättström Hööks bok Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne från Nordiska museets förlag. Läs om nyår och andra högtider i Nordiska museets app Årets dagar.


    För mer information

    Lena Kättström Höök, etnolog och intendent
    Nordiska museet
    lena.kattstrom.hook@nordiskamuseet.se
    08- 08-519 546 48

  • Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum. Ett vardagens palats där berättelser om livet och om människor i Norden igår, idag och imorgon tar plats. Upptäck kläder och mode, textilier och smycken, möbler och boende, fotografi, leksaker, folkkonst, glas och porslin.

    Kommentarer (0)

    Lägg till kommentar

    Kommentera

    Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.