Skip to main content

Försov dig inte på sjusovardagen!

Pressmeddelande   •   Jul 05, 2007 16:36 CEST

Vad döljer sig bakom några av sommarens datum i almanackan? Jo, sjusovaredagen den 27 juli, fruntimmersveckan och Lars, Susanna och Klara-dagarna den 10, 11 och 12 augusti.
Det är mycket roligare att titta i almanackan och veta att det gömmer sig mycket mer bakom ett ganska vanligt, tråkigt datum som den 27:e juli än vad man kan tro säger Nordiska museets folklorist Tora Wall som här delar med sig av en av sommarens spännande dagar i folktron.

En av de mer okända dagarna är Sjusovaredagen, den 27 juli, som fortfarande uppmärksammas i Finland. Sjusovaredagen var från början en helgondag till minne av sju kristna män som, enligt legenden, under 200-talet gömde sig en grotta för att undkomma kejsar Decius förföljelse. Där föll de i djup sömn och sov i nästan 200 år. Helgondagen togs bort ur almanackan år 1900 men dagen levde kvar i folkmun och folktro. Om man sov för länge på sjusovaredagen så skulle man vara sömnig och försova sig under resten av året. Den som var sist upp kunde utsättas för bus av de som vaknande tidigt. Sjusovaredagen var också en viktig dag för väderleksspådomar: regnade det på sjusovaredagen skulle det regna de följande sju veckorna.

Fler spännande dagar i folktron:
Fruntimmersveckan, 19-24 juli
Olof, den 29 juli
Rötmånad, tiden mellan den 22/24 juli-22/24 augusti
Lars, Susanna och Klara, den 10, 11 och 12 augusti
Brynolf, den 16 augusti
Bartolomeus, den 24 augusti
Johannes döparens halshuggningsdag, den 29 augusti

Läs mer om dagarna på Pressens sida

Varför är vissa kalenderdagar okända?
Anledningen till att sjusovaredagen är relativt okänd är att den, liksom de flesta "små" kalenderdagar, har försvunnit med bondesamhället. Traditioner och folktro kring dessa speciella dagar hjälpte människor att komma ihåg när olika sysslor skulle göras i jordbruket och hushållet eller när det var dags att spå väder. De var på många andra sätt viktiga för livet förr. Idag lever vi i ett helt annat sorts samhälle men de gamla kalenderdagarna har fortfarande en viktig roll att spela. Genom dem får vi inblick i dåtidens världsbild och föreställningsvärld. Människorna från förr kommer närmare och deras vardag blir mer levande för oss.

Om Nordiska museets arkiv med bild- och folkminnessamling
Nordiska museets arkiv är en guldgruva för alla med intresse för svensk kulturhistoria från 1500-talet till våra dagar. Tyngdpunkten i materialet ligger på den enskilda människan och hennes liv och arbete. Självbiografier, dagböcker och frågelistsvar från museets meddelare är grundstommen i arkivet. I Folkminnessamlingen finns allt folkloristiskt källmaterial samlat. Det är ett omfattande material om folktro, folkmedicin, sägner, sagor, högtider, traditioner, ordspråk, talesätt, visor, lekar m.m.
Arkivet är beläget på Linnégatan 89 C och är öppet för alla. Merparten av arkivalierna är öppna för forskning men vissa inskränkningar i tillgängligheten kan finnas i enskilda arkiv. Arkivet är öppet onsdagar kl. 10-19 och torsdag - fredag kl. 10-16. Reducerat öppethållande under sommaren - ring 08- 519 545 55, för tidsbokning ons-fre kl. 14-15. Läs mer om Arkivet



Besök gärna Pressens sida på www.nordiskamuseet.se för mer information och pressbilder.

Mer information
Tora Wall, folklorist vid Nordiska museet, tfn 08-519 546 23, Mobil: 0706-25 98 74, tora.wall@nordiskamuseet.se

Pressinformation
Petra Leinmark, 08-519 546 03, 0708-83 89 98, petra.leinmark@nordiskamuseet.se


Åsa Zäll, 08-519 546 04, 0733-82 82 18, asa.zall@nordiskamuseet.se




Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

By submitting the comment you agree that your personal data will be processed according to Mynewsdesk's <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/about/terms-and-conditions/privacy_policy">Privacy Policy</a>.