Skip to main content

Från allvarlig högtid till mysig långhelg – här är allt om påsken

Pressmeddelande   •   Mar 13, 2018 09:15 CET

Påskägg i Nordiska museets utställning Traditioner. Foto Karolina Kristensson, Nordiska museet.

Som många högtider har påsken förändrats under historien. Under många hundra år var det här en tid för tystnad, stillhet och kontemplation över Jesu lidande, död och uppståndelse. Nuförtiden förknippar de flesta påsken snarare med godis, ägg och långledigt. Vi tittar närmare på några av påskens företeelser tillsammans med Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet. Hur kunde en allvarlig, religiös högtid förvandlas till en mysig långhelg?

– Det är inte den enda högtiden som har de inslagen. Det har alltid funnits folkliga varianter av högtider, som inte följt det kyrkliga sättet att fira. Många gånger var de en upprorisk kommentar till den stränga bibliska synen, säger Jonas Engman, etnolog med fokus på traditioner och arkivchef på Nordiska museet.

Gulliga påskkärringar och färgglatt påskris är exempel på hur kristet arv och folkliga inslag blandas i dagens påskfirande.

Barnen som är utklädda till söta påskkärringar är egentligen en lekfull blinkning till ondskan, säger Jonas Engman.

Påskriset som vi köper som prydnad, användes för att piskas med under stilla veckan som påminnelse om Jesu lidande på korset och i bondesamhället låtsaspiskade man varandra.

Vi har några få berättelser om det här från 1800-talet. Då var det bland annat en pappa som jagade runt familjen med ris. Men det verkar mest ha varit på lek, säger Jonas Engman.

Vi tittar närmare på några av påskens företeelser. Först några premisser.

Från fasta till fest
Påsken är den äldsta och största kristna högtiden och firas till minne av Kristi lidande och uppståndelse och har sina rötter i den judiska påskhögtiden. Påsken innebär slutet på fastan, den 40 dagar långa period när man undvek att äta kött, en kvarleva från den katolska tiden. Den sista veckan i fastan, ”Stilla veckan”, ska påminna om Jesu lidande och inleds med palmsöndagen. Själva påskhelgen består idag av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

Skärtorsdag med onda makter i farten
Skärtorsdag var den dag då Jesus instiftade nattvarden och senare på natten förråddes av Judas då lidandet börjar. Enligt folktron var det då onda makter släpptes lösa och skärtorsdagsnatten ansågs vara häxornas natt då de flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med Djävulen och hans anhang. Idag innebär skärtorsdagen halv arbetsdag för många och början på påskledigheten. Den här dagen kan man på många håll i Sverige träffa på påskkärringar, till häxor utklädda barn.

Ingen lek på långfredagen
Långfredagen är den stora sorgens dag, Jesus dödsdag, då inga onödiga sysslor fick utföras. Ända till sent 1960-tal var affärer, restauranger och biografer enligt lag skyldiga att hålla stängt. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. I dagens sekulära samhälle är långfredag en röd dag men inte alls förknippad med sorg och stillhet och den långtråkiga dag som mångas föräldrar minns.

Påsken blir glad först på påskdagen
På påskafton börjar firandet, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Därför är påskdagen en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret. I Sverige börjar vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton. Redan på skärtorsdagen kan man höra folk önska varandra glad påsk, men ska man följa det kristna arvet slaviskt är det först på själva påskafton som påsken börjar bli glad. Då kan man se fram emot Jesu återuppståndelse efter långfredagens pinor.

–Jag tror att det vanligaste idag är att vi säger det inför högtiden, men jag vet inte hur vi har gjort förut, säger Jonas Engman.

När kommer påskkärringarna?
Rödkindade påskgubbar och påskkärringar som önskar glad påsk med påskkort och hoppas på godis eller en slant. Det som kan tyckas som en söt tradition är i själva verket en anspelning på något mörkare: häxorna som reser till berget Blåkulla för att träffa Djävulen.

De är ett minne av en ganska uttalad djävulsföreställning från tiden då vi var katoliker. Djävulen är ju lite mer diskret i den reformerta kyrkan. Barnen som är utklädda till söta påskkärringar är egentligen en lekfull blinkning till ondskan, säger Jonas Engman.

Under 1600-talets häxförföljelser ansågs häxorna umgås med Djävulen. I bondesamhället var man rädd för otäcka kvinnor som tjuvmjölkade kor, trollade sjukdom på folk och förstörde skörden, det var speciellt inför påsk som häxorna var i farten inför avfärden till Blåkulla. De äldsta skriftliga beläggen på påskkärringar är från början av 1800-talet, men sannolikt har de funnits ännu längre i Sverige. De första var vuxna som skrämdes och imiterade riktiga häxor.

Dagens mer beskedliga påskkärringar är inspirerade av bondesamhällets. Korgen eller kaffepannan ska påminna om häxans smörjdon med salva som kunde förvandla till exempel en bakspade till färdmedel. Att gå påskkärring är vanligt över hela Sverige, och förekommer både på skärtorsdag och påskafton. Även i Finland klär barn ut sig till påskkärringar, på palmsöndagen, och räcker över en dekorerad videkvist när de knackar på.

Vad är egentligen påskmat?
Sill och lax, öl och snaps – vi dukar fram ungefär samma mat till påsk som till jul. Det speciella för påsken är ägg och lammkött, råvaror som kombinerar många regionala och globala mattraditioner. Under den katolska tiden innehöll påskaftonsmåltiden det som var förbjudet under fastan, nämligen kött och ägg. För den som hade möjlighet, ska tilläggas:

–För de flesta i bondesamhället var ändå den vanliga gröten det lilla som fanns, även till påsk, säger Jonas Engman.

Lax och sill, som länge var fattigmat, är viktigt för många till påsk precis som till jul.

–Sillens introduktion som festmat kom när man började lägga in den i socker- och ättikslag under det sena 1800-talet. Lax som festmat kom senare och den väckte länge blandade känslor hos de många i Sverige som hade en mer eller mindre fattig uppväxt. Så sent som under 1970-talet betraktades lax och sill som alltför enkel mat för fester, säger Jonas Engman.

–Det är intressant att vi äter framförallt sill till de flesta stora högtider. Köttbullar dyker också upp. Antagligen hänger det ihop med att den maten under 1900-talet och i vår tid kopplas till något svenskt, en idé om en svensk identitet, säger Jonas Engman.

Att äta lammkött är en influens från den judiska påskhögtiden.nder uttåget ur Egypten skyddade lammets blod israeliterna från dödsängeln och påskalammet som skulle slaktas till högtiden skulle ta bort världens synder. Lamm förekommer på många påskbord i Norden. I Norge gärna med äggröra, i Finland med pepparmintgelé och på Island med ärtsoppa till.

Som present, som godis, som mat – varför alla dessa ägg?
För många var ägg en lyxvara om man går tillbaka i tiden. Det var något som man tog med till marknaden och sålde och blev festmat för att det var så exklusivt. Sen finns det säkert kopplingar till att ägget är kopplat till fruktbarhet och liv också, säger Jonas Engman.

Under den katolska tiden i Sverige var det förbjudet att äta ägg under fastan. Att äta ägg markerar alltså en brytpunkt och symbol för Jesu uppståndelse. Det var dessutom ungefär i påsktid som hönorna började värpa efter sin vintervila.

Det var också vanligt att ge ägg som fin gåva till påsk, ibland dekorerade, till tjänstefolk eller som tionde till prästen. Äggen färgades när de kokades med växter av olika slag. Vid sekelskiftet 1900 blev det vanligt med speciella äggfärger och att ge skalet glans med fläsksvål. Det här lever kvar idag då vi målar ägg och ger varandra påskägg, idag oftast i pappersversion och fyllda med godis. Pappäggen fanns i slutet av 1800-talet bredvid sockerbagarnas vackra tittägg av kristyr.

Var kommer godis, harar och fjädrar in?
Påskris har vi tagit in sedan sent 1800-tal och fram på 1930-talet blev det vanligt att smycka dem med färggranna fjädervippor och påskpynt. 

–Traditionen spred sig snabbt under 1900-talet till hela landet och blev riktigt populärt  under 40- och 50-talet. För att inte tala om nu, när vi smyckar något enormt, säger Jonas Engman.

På senare tid syns också fjädrar i buskar och träd i trädgårdar och offentlig miljö. Det blir också vanligt att kommuner och privatpersoner väljer bort fjädrar av djurrättskäl framför alternativ som tygband och silkespapper.

Att fira med stora mängder godis, såväl fin choklad och marsipan som blandat lösviktsgodis, är ganska nytt. Det var först åren efter andra världskriget som godiset får sitt stora genombrott i Sverige. Men det dröjde ännu längre innan det letade sig ner i påskäggen på allvar.

Det är framför allt med lösgodiset som den stora boomen med påskgodis kommer, och då är vi framme på 1980-talet, säger Jonas Engman.

Att gömma påskäggen tror jag går tillbaka till påskharen. Men i övrigt slår den inte igenom så mycket, vad det verkar, säger Jonas Engman.

Påskharen kom till Sverige i slutet av 1800-talet från Tyskland, där de vuxna sedan 1600-talet skämtade med barnen om att påskharen gömde ägg som den värpt. Men påskharen fick aldrig samma genomslag här som i andra länder. Här behöll påsktuppen den större rollen. Tuppen kommer från den kristna påsken, Jesus förutspår att Judas ska förråda honom ”förrän hanen gal”. Påsktuppen stoltserar ofta med sina hönor och kycklingar på påskägg och påskkort, som blev vanligt att skicka omkring sekelskiftet 1900.

Hur blev påsken gul?
– Om det är några färger som man kunde ha tänkt sig representera påsken är det nog svart och vitt, som är de liturgiska färgerna. Men det finns alltid folkliga varianter av högtider, som inte följde det kyrkliga sättet att fira, säger Jonas Engman.

Den gula färgen kommer alltså inte från kyrkan. Har den med vårens påskliljor att göra? Eller kycklingar? En förklaring kan hittas i folktron. Förr i tiden trodde många att solen vid uppgången på påskdagens morgon dansade av glädje, vilket gjorde att färgen gul, som solen, förknippades med påsken. Den gula färgen kan också komma från ägget som symbol för uppståndelse och nytt liv.

Det är säkert ingen slump, men vi vet inte riktigt varför. Vi kan inte se någon speciell traditionell påverkan när det gäller färgen gul. Och det var inte förrän förra sekelskiftet man började ta in ris och sätta färgade fjädrar i dem. Kanske har det med solen att göra, eller äggula. Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här, säger Jonas Engman.

Läs mer om påsken i Nordiska museets app Årets dagar: https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar.

För mer information

Jonas Engman
Etnolog och arkivchef, Nordiska museet
Sakkunnig Traditioner och årets dagar
08-519 547 26, Jonas.engman@nordiskamuseet.se

I Nordiska museet utställning Traditioner kan du lära dig mer om påsken och andra av årets dagar och traditioner.

Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum. Ett vardagens palats där berättelser om livet och om människor i Norden igår, idag och imorgon tar plats. Upptäck kläder och mode, textilier och smycken, möbler och boende, fotografi, leksaker, folkkonst, glas och porslin.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy