Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Östersjöfajanser - öppnar 2 oktober

Ett rikt urval av de enastående fajanser som skapades i länderna kring Östersjön under 1700-talet kommer att visas i en ny vandringsutställning som öppnar den 2 oktober. En doft av 1700-tal I utställningen visas terriner, uppläggningsfat, urnor för väldoftande potpourrier, nattkärl, ljusstakar, kannor för de då nya modedryckerna kaffe och te och mycket mer. Allt gjort i det tennglaserade lergods som kallas fajans. Fajanserna är tillverkade vid de största fabrikerna runt Östersjön som Rörstrand och Marieberg i Stockholm, Store Kongensgade och Kastrup i Köpenhamn, Stralsund i det då svenska Pommern, Kiel och Eckernförde i Schleswig. På museer runt Östersjön Utställningen, som är en vandringsutställning, är ett samarbete mellan Nordiska museet, Kunstindustrimuseet i Köpenhamn och museet Schloss Gottorf i Schleswig-Holstein i Tyskland där utställningen börjar att visas redan i sommar. Efter att ha gästat Nordiska museet går den vidare till Kadriorg Palace i Tallinn. En verkstadsmiljö för fajanstillverkning På Nordiska museet får utställningen ett tillägg med ett stort antal föremål ur museets fajanssamling. En verkstadsmiljö byggs upp som visar tillverkningen då och nu och arbeten från några av dagens keramiker som arbetar med tennglaserat lergods visas. Keramikerna kommer även praktiskt att demonstrera fajanstillverkning vid några tillfällen under utställningsperioden. Utställningen pågår 2 oktober 2003 - 11 januari 2004. Innan utställningen öppnar går det bra att studera ett uppdukat festbord från 1760-talet med en fajansservis i museets utställning Dukade bord Om fajans Porslinsfeber i Europa – början till fajansindustrin på 1700-talet Fajanskulturen kring Östersjön nådde sin kulmen under 1750- och 60-talen. Då grundades de flesta av de omkring fyrtio fabrikerna. De mest kända svenska fabrikerna var Rörstrand och Marieberg. Bakom låg drömmen om att inom sitt eget rike kunna tillverka det äkta, tunna och genomskinliga porslinet som kom hit med ostindiefararnas skepp från Kina. Det rådde porslinsfeber i Europa på 1700-talet, men tillverkningsmetoden var en åtråvärd hemlighet. Fajans är i grunden enkla lerprodukter överdragna med vit tennglasyr med speciell lyster och ofta färggrann och fantasifull dekor. Läs om skillnaden mellan fajans och porslin Fajansfabrikerna runt Östersjön – både särprägel och gemensamma drag Förebilderna till fajanserna hämtades från Kina, från franska fajanser och den stora tyska Meissenfabrikens porslin. Varje fabrik hade sin särprägel i mönster och former, men de hade också många gemensamma drag. Vissa av ledarna för fabrikerna kring Östersjön och många målare och modellörer arbetade på flera av fabrikerna i området. Frihetstidens ekonomiska klimat gynnade den inhemska industrin och ville förädla landets råvaror. Många olika slags manufakturer stöttades och blomstrade: ylle- och sidentillverkning, sockerraffinaderier, tobaksspinnerier, pappers- och glasbruk. Men fajanserna hör till det konstnärligt allra finaste av vad 1700-talets manufakturer åstadkom. Fabrikerna bar sig inte ekonomiskt Fajanserna blomstrade bara under en kort period. De föremål som bevarats i museer och hos samlare vittnar om en högklassig tillverkning. Men fabrikerna bar sig inte ekonomiskt. Fajans var en lyxvara. Kundkretsen, framförallt adeln och det alltmer köpstarka borgerskapet, var för liten och konkurrensen från Kina och det engelska flintgodset som översvämmade marknaden mot slutet av århundradet, blev övermäktig. Mot slutet av 1700-talet var nästan alla fajansfabriker nedlagda. Utställningen rum för rum Vandringsutställningens rum - rum 1 Här presenteras den speciella keramiska kultur som utvecklades i Östersjöområdet under 1700-talet. Rummet innehåller fajanser från de största fabrikerna, som Rörstrand och Marieberg Sverige, Store Kongensgade och Kastrup i Danmark, Stralsund i det då svenska Pommern, Slesvig, Criseby/Eckernförde, Kiel och Stockelsdorf i Tyskland, Reval i Estland och Herreböe och Drammen i Norge. Ur museets samlingar – rum 2 Här visas föremål ur Nordiska museets fajanssamling samlade kring olika teman som lyfter fram lekfullheten och färgglädjen hos föremålen. I rummet kommer fajanser från de stora fabrikerna i Stockholm, Marieberg och Rörstrand att finnas. Den senare som grundades 1726 är den enda av 1700-talets fajansfabriker kring Östersjön som fortfarande finns kvar. Marieberg grundades 1758 och lades ner redan efter trettio år, men under denna korta period skapades där kanske de mest utsökta fajanserna av alla. I utställningen visas också några föremål från mindre kända svenska fabriker som Pålsjö i Skåne, Sölvesborg i Blekinge och Vänge-Gustavsberg i Uppland. 1700-talsmiljö – rum 3 I 1700-talsrummet är målaren Pehr Hilleström inspirationskällan. I en uppbyggd miljö förbereder tjänstefolket en stor middag hemma hos en högborgerlig familj. På bordet står fajanstallrikar travade i väntan på att bäras ut, täckkupor håller maten varm och bålen hällas upp i de stora fajansskålarna. Verkstad med tillverkning då och nu - rum 4 I detta rum med verkstadsprägel får besökarna veta hur tillverkningen gick till - hur leran drejades eller formades till föremål som sedan dekorerades och brändes. Genom signaturer och handlingar från tiden får man inblick i fajansarbetarnas vardag och deras ofta mycket hårda arbetsvillkor. Här visas också unikt utgrävningsmaterial från Marieberg. Några av dagens keramiker som arbetar med tennglaserat lergods är inbjudna att visa sina arbeten i utställningen. Vid några tillfällen under utställningen kommer de även att praktiskt demonstrera fajanstillverkning i verkstaden.

Ämnen

Kontakter

Emma Reimfelt

Emma Reimfelt

Presskontakt Kommunikationschef 08-519 545 59
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18

Stiftelsen Nordiska museet

Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum vars samlingar innehåller verkliga berättelser, föremål och miljöer som vittnar om människors liv i Norden från 1500-talet till nutid.

Stiftelsen Nordiska museets omfattande samlingar består av 1,5 miljon föremål, sex hyllkilometer arkivmaterial, sex miljoner fotografier samt unika kulturhistoriska miljöer. Utöver den stora museibyggnaden på Djurgården äger stiftelsen Julita gård, Tyresö slott, Svindersvik, Härkeberga kaplansgård samt Wicanderska villan på Djurgården.

2018 fick Julita Gård Stora Turismpriset, 2019 öppnade publiksuccén utställningen ”Arktis - medan isen smälter”, 2020 öppnade den stora barnsatsningen Tidsvalvet samt konstportalen Two Directions och museets nyrenoverade bakgård.