Gå direkt till innehåll
Projektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, har avslutats

Pressmeddelande -

Projektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, har avslutats

I oktober 2013 avslutades arvsfondsprojektet Handikapphistoria i kulturarvet, HAIKU, som bedrivits i samarbete mellan Nordiska museet och HandikappHistoriska Föreningen sedan november 2010.

Synliggör det osynliga, tillgängliggör det otillgängliga.

Så sa Birgitta Andersson, ordförande för HandikappHistoriska Föreningen och HAIKU, under en utfrågning i riksdagens kulturutskott kring funktionshinderperspektiv i kulturarvet den 15 oktober i år. Ett av HAIKU-projektets syften har varit just detta; att synliggöra och att förstå sin och andras historia. Det har handlat om att intressera museerna, engagera funktionshinderrörelsen och att få upp frågorna på den kulturpolitiska dagordningen. Att riksdagens kulturutskott nu haft en stor offentlig utfrågning på temat är viktigt.

Att förstå sin och andras historiebilder är att bli varse rötterna till våra ärvda synsätt och våra värderingar. Det är att kunna se om fördomarna paketerats om i mera tidsenliga paket och försåtligt lever vidare i modernare synsätt eller om vi ibland faktiskt gjort upp med gamla tiders värderingar, sa Birgitta Andersson.

Från individer, via museer, till riksdagen – några av HAIKU-projektets delar
Utfrågningen i riksdagens kulturutskott blev finalen på ett projekt som utgått från individers livsberättelser, visat en utställning för allmänheten och formulerat rapporter som underlag för museernas arbete med funktionshinderperspektivet. Helt enligt utgångspunkten: Synliggör det osynliga, tillgängliggör det otillgängliga.

Livsbild – insamling och utställning
Livsbild.se har varit en digital insamling av livsberättelser från personer med en funktionsnedsättning. Det inkom 260 berättelser och sidan har besökts över 50 000 gånger. Webbsidan har varit tillgänglig. Man har kunnat tala in sin berättelse, skriva, använda teckenspråk eller skriva på annat språk än svenska.

- Det var en utmaning att öppna upp museers tidigare ganska slutna insamlingsmetoder, säger Diana Chafik, som varit ansvarig för Livsbild.

I rapporten Livsbild.se - en analys av livsberättelser från personer med en funktionsnedsättning framgår att bland annat äldre personer med funktionsnedsättning tycker det mesta blivit bättre, men att unga personer med olika funktionsnedsättningar har en annan syn – de berättar om diskriminering och oförståelse som de möts av i dagens samhälle.

Det är uppenbart att människor har behov av att bli synliga och att få berätta sin historia för andra, säger Diana Chafik. Individen stärks av att få berätta och samhället får en kunskap som man tidigare inte hade.

Ett resultat av insamlingen blev vandringsutställningen Livsbild- 20 röster i tid och rum som handlar om tjugo personers berättelser. Utställningen har visats på Nordiska museet 16 maj – 26 oktober 2013 och nu börjar den sin vandring över landet. Första anhalt efter Nordiska museet blir Växjö stadsbibliotek i november.

Museer och funktionshinder
I flera rapporter har projektet beskrivit vad museerna idag gör när det gäller funktionshinderperspektivet. I museernas basutställningar finns det få exempel och mycket få dokumentationer och insamlingar har gjorts. Det har producerats några tillfälliga utställningar som har haft någon funktionshinderaspekt, med det saknas en integrerad syn. Skildras boendeförhållandena under en epok så bör man också beskriva hur människor med funktionsnedsättning bodde, till exempel på anstalter. Museerna tänker mest ”hissar och ramper” när de gäller funktionshinderperspektivet.

Det räcker dock inte med det, säger Margareta Persson som varit projektledare för HAIKU. Även innehållet måste skildra alla människors liv. Annars får vi museer som kanske kan nås med hissar, men där man aldrig får se hur livet för människor med funktionsnedsättningar har sett ut och ser ut. Det är en fråga om demokrati.

Projektet har i sin slutrapport till arvsfonden visat på metoder för hur funktionshinderperspektivet kan finnas med på ett självklart sätt i museernas arbete. Den digitala insamlingen av livsberättelser, hur man klassificerar föremål och hur man integrerar ett funktionshinderperspektiv på ett naturligt sätt i utställningsverksamheten är viktiga lärdomar som flera museer kan ta efter.

 

Mer information
På Nordiska museets webbplats finns en sida om HAIKU-projektet där dokument och slutrapport är samlat. Här finns även webbversionen av utställningen Livsbild - 20 röster i tid och rum.

Information om projektet finns också på HandikappHistoriska Föreningens webbplats: www.hhf.se

För mer information om HAIKU-projektet och Nordiska museet kontakta
Lena Palmqvist, Avdelningschef för Kunskap och förmedling, Nordiska museet
Telefon 08-519 546 50,
E-post lena.palmqvist@nordiskamuseet.se


För mer information om vandringsutställningen Livsbild kontakta
Margareta Persson,
Telefon 070 3951318
E-post margareta@folkhalsokonsult.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner



Kontakter

Emma Reimfelt

Emma Reimfelt

Presskontakt Kommunikationschef 08-519 545 59
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18

Relaterat innehåll

Stiftelsen Nordiska museet

Nordiska museet är Sveriges största kulturhistoriska museum vars samlingar innehåller verkliga berättelser, föremål och miljöer som vittnar om människors liv i Norden från 1500-talet till nutid.

Stiftelsen Nordiska museets omfattande samlingar består av 1,5 miljon föremål, sex hyllkilometer arkivmaterial, sex miljoner fotografier samt unika kulturhistoriska miljöer. Utöver den stora museibyggnaden på Djurgården äger stiftelsen Julita gård, Tyresö slott, Svindersvik, Härkeberga kaplansgård samt Wicanderska villan på Djurgården.

2018 fick Julita Gård Stora Turismpriset, 2019 öppnade publiksuccén utställningen ”Arktis - medan isen smälter”, 2020 öppnade den stora barnsatsningen Tidsvalvet samt konstportalen Two Directions och museets nyrenoverade bakgård.