Pressmeddelande -
Stockholm behöver Norrbotniabanan
Med högt tonläge i SvD (27/9) anklagar Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd Stockholm, Norrbotniabanan för att vara en krigsförklaring mot Stockholmsregionen. Ett lugnande besked är att Stockholm behöver Norrbotniabanan för sin fortsatta expansion.
– När Norrbotniabanan byggs säkrar vi svensk konkurrenskraft, kompetensförsörjningen för näringslivet i norr och råvarutransporterna söderut för vidareförädling, säger Lorens Burman ordförande för Norrbotniabanegruppen. Med mer kapacitet på järnvägen i norr kan tillväxten och intäkterna till statskassan öka och därmed möjligheterna till en utbyggd infrastruktur i Stockholm, fortsätter Burman.
Det finns en viss förståelse för Tamsons frustration rörande finansiering för den ansträngda infrastrukturen i Stockholm, säger Burman. Det är nog något som många regioner i Sverige kan instämma med gällande deras egen infrastruktur. – Ett exempel på detta är att när den senaste nationella transportplanen presenterades 2014 fick de fyra nordligaste länen, tillsammans, i runda slängar 3,4 % av de namngivna objekten i planen trots att landarealen motsvarar 54,9 % av Sveriges yta, säger Burman.
Men det är inte i rättvisesyfte som Norrbotniabanan behöver byggas utan för att säkra konkurrenskraften, öka kapaciteten på järnvägen och säkra kompetensförsörjningen för näringslivet i norr. Idag finns inte mer plats på järnvägen mellan Luleå och Umeå för det tunga godset som ska söderut för vidareförädling. Inte heller finns möjlighet till omledning till annat spår vid exempelvis trafikstörningar då det bara finns ett elektrifierat enkelspår mellan Luleå och Umeå. Det är för lite kapacitet och skapar stor driftosäkerhet med endast ett elektrifierat enkelspår, inte minst för industrin.
– För att ge ett exempel på råvarornas betydelse för Sverige har malmens brytningsvärde från norr ett värde av 25 miljarder, säger Andreas Löwenhöök oppositionsråd i Skellefteå (M). Detta vidareförädlas till 550 miljarder söderut i Sverige och ytterligare lika mycket ute i Europa. Det innebär viktiga arbetstillfällen och med Norrbotniabanan får vi en stärkt konkurrenskraft, ökad kapacitet på järnväg och därmed en tillväxt med nya intäkter till statskassan. Detta möjliggör i sin tur en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen i Stockholm eller på andra platser i Sverige, säger Löwenhöök.
– Vi ser att Sverige hänger ihop, säger Löwenhöök och fortsätter, lika mycket som norra Sverige behöver Stockholm behöver Stockholm norra Sverige.
Kontaktpersoner, bilder finns på Mynewsdesk att hämta
Lorens Burman, Ordförande i Norrbotniabanegruppen, 070-2430700
Andreas Löwenhöök, Oppositionsråd (M) i Skellefteå, 070-3075345
Ämnen
- Företagande
Kategorier
- tillväxt
- norrbotniabanan
- järnväg
Regioner
- Norrbotten
Bakgrundsfakta Norrbotniabanegruppen
Norrbotniabanegruppen är en partipolitiskt obunden intressegrupp som verkar för Norrbotniabanans förverkligande. Norrbotniabanegruppens arbete finansieras av kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, Landstinget i Västerbotten, Region Västerbotten samt näringslivet – Boliden Mineral AB, Smurfit Kappa, SSAB EMEA AB, SCA Munksund, Norrbottens Byggmästare förening och BILLERUDKORSNÄS.
Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning och lobbying i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer. Norrbotniabanan AB och Norrbotniabanegruppen har ett fortlöpande samarbete.
Norrbotniabanan AB
2008 bildade Landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten samt kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda ett gemensamt bolag, Norrbotniabanan AB, för att: - ge det fortsatta arbetet en tydlig juridisk och organisatorisk plattform
– tydligt markera allvaret i regionens egen ambition och engagemang för att genomföraprojektet
Norrbotniabanan – den sista länken i den Botniska korridorenNorrbotniabanan är en 27 mil lång planerad järnväg mellan Umeå och Luleå som ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar.
2013 beslöt EU att Botniska korridoren, inklusive Norrbotniabanan, skall ingå i det strategiska Europeiska stomnätet för järnväg, Core network. Det innebär att EU kan medfinansiera projektet med upp till 30 % av byggkostnaden och upp till 50 % för planeringsarbetet.
2015 Ansökte Norrbotniabanan AB med Trafikverket som partner medfinansiering från EU. Via de regionala transportplanerna kunde regionerna bidra med 100 miljoner och EU resterande 100 miljoner. Ansökan beviljades samma år. Finansieringen, totalt 200 miljoner, räcker till planeringen mellan Umeå och Skellefteå samt bygghandling för sträckan Umeå Dåva. Den svenska regeringen har aviserat en byggstart 2018, dvs. under pågående mandatperiod.
Banan kommer att innebära att tyngre och längre tåg kan användas på en kortare och snabbare bana som ger driftsäkerhet i kombination med stambanan genom övre Norrland.
Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige.
För persontrafiken kommer Norrbotniabanan att medföra halverade restider mellan kuststäderna. Det ger bättre rekryteringsmöjligheter för företag och ökad valfrihet för människor.
Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från norra Sverige. Vi vill frakta två.
byggnorrbotniabanan.nu
