Nationell kartläggning - ensamkommande ungas levnadsvillkor på asylboenden

Med anledning av Migrationsverkets nedläggningar av asylboenden har yrkes- och volontärnätverket #vistårinteut gjort en nationell kartläggning om ensamkommande ungas situation på Migrationsverket asylboenden. 40 orter ingår i kartläggningen där frivilligorganisationer, unga och boendepersonal på Migrationsverket under mars månad svarat på frågor om skola, boendesituation och hälsostatus.

Nedläggningar av boenden

Ett 15-tal av alla asylboenden som #vistårinteut varit i kontakt med kommer att stänga under 2018. 10 av boendena stängde redan första kvartalet 2018 (migrationsverket.se/Andra-aktorer/Fastighetsagare-och-uthyrare/Avveckling-av-boenden.html). 

Skolgång

Många av de #vistårinteut har pratat med uppger att de unga har möjlighet att gå i skolan på orten. Men det finns flera saker som försvårar deras skolgång. Framförallt handlar det om att de unga upprepade gånger tvingas flytta. De måste inte bara flytta från familjehem och HVB-boenden när de blir uppskrivna i ålder eller fyller 18 år utan tvingas också flytta flera gånger mellan de boenden som är i Migrationsverkets regi. Det är inte ovanligt att unga ensamkommande tvingas byta boende tre till fem gånger, ibland så många gånger som åtta gånger under sin asylprocess i Sverige.

Ny skolplacering

De unga måste inte sällan vänta länge på en ny skolplacering på den nya orten de kommer till. Frivilliga organisationer har rapporterat till #vistårinteut om unga som fått vänta i upp till 10 månader på att få börja i en ny klass. På vissa orter erbjuds svenskundervisning av frivilliga organisationer eller folkbildarförbund, men det är långt från alla. Den långa väntan och de upprepade skolbytena gör att unga tappar motivationen att studera.

Boendet

På de flesta asylboenden delar asylsökande på ett rum. Från två upp till åtta personer kan dela rum. Frivilligorganisationer, lärare och unga själva rapporterar om en alarmerande boendesituation där man inte orkar gå till skolan då äldre sänggrannar utan sysselsättning är vakna om nätterna och sover på dagarna och på så sätt stör nattsömnen.

Kommunikationer

Undermålig kollektivtrafik gör det svårt och ibland omöjligt för de unga att ta sig till och från skolan. Ibland går bussarna till skolan enbart några få gånger dagligen vilket gör att elever inte hinner delta på alla lektioner.

Busskort

Några av skolorna på orterna #vistårinteut varit i kontakt med erbjuder inte busskort. Vänersborg är ett exempel. I Örnsköldsvik får eleverna enbart busskort som fungerar två turer per dag, men inte på kvällar eller helger.

Aktiviteter

När de unga ensamkommande tvingas flytta måste de också avsluta sin fotbollsträning eller sin träning på gym. Det är antingen för långt att ta sig till träningen eller så är avgiften för dyr. På 10 av de asylboenden som #vistårinteut pratat med erbjuder varken boendet eller frivilliga organisationer idrottsliga aktiviteter.

Personal

Fler än en tredjedel av asylboendena har ingen resurspersonal alls förutom väktare. Även stora boenden med upp till 100 asylsökanden saknar personal. Många har enbart bemanning någon dag i veckan eller någon dag i månaden. På större anläggningsboenden beräknar Migrationsverket att beläggningen minskar i framtiden och skär därför ner på personal i förtid. På Restad gård i Vänersborg med en beläggning på ca 1200 personer har antalet boende inte minskat, men däremot har personalstyrkan bantats ner från 60 till 18 personer.

Måltider

På en del boenden får de unga lagad mat. De rapporteras om att man inte får något att äta de dagar man inte har möjlighet att komma hem till tiden då maten serveras. Vänner får inte spara mat för att man ska kunna äta senare. Ibland går bussarna så få turer på morgonen att de unga måste skippa frukost för att hinna i tid till skolan. Det är också långt mellan måltiderna.

Psykiskt mående

Samtliga rapporterar om att de unga mår mycket dåligt på asylboendena. Sju boenden rapporterar att självskada bland asylsökande har förekommit och tre rapporterar om försök till suicid på boendena.

Stöd i asylprocess

Då det finns mycket få presonal eller ingen personal alls på asylboendena har de unga förrutom i undantagsfall lärare och volontärer från frivillig organsiationer mycket litet stöd. De unga lämnas så ofta helt ensamma i att förstå asylprocessen. Det offentliga biträdet finns ofta på annan ort då den unge inte sällan flyttat långt från sin kommunplacering. Att förstå komplexa textmassor i beslut från Migrationsverket blir en gissningslek för de som inte kan få hjälp med översättning och förståelse av juridiska facktermer.

Stöd från medmänniskor

Då de unga befinner sig i en mycket utsatt situation i flyttkarusell mellan avslagsbeslut och skolbyte med få möjligheter till aktiviteter är risken stor att de drabbas av psykisk ohälsa. Stöttande medmänniskor är därför av största betydelse. Stöttning från medmänniskor är framförallt också det som frivilliga organisationer, boendepersonal och de unga själva framhäver behov av för att de som orka med sin tillvaro. Sysselsättning, juridisk hjälp, samtalsstöd, hjälp att kontakta vården och hjälp med det som rör skolan är andra saker som de unga behöver stöd i.

Droger

Droger förekommer på samtliga av Migrationsverkets boenden.

Övrigt

Smutsiga boenden, bråk och oroliga boendeförhållanden, otrevlig personal och ingen eller dålig fungerande internetuppkoppling är andra saker som kommit #vistårinteut till känna gällande Migrationsverkets asylboenden.