Skip to main content

Återhämtning nyckelfråga för utbrända tränare

Pressmeddelande   •   Maj 27, 2014 08:16 CEST

Tränare för elitlag i fotboll är ett utsatt släkte. I en unik studie har Sören Hjälm under tio år studerat utbränningsprocessen och vägen tillbaka för en grupp elittränare i fotboll. I doktorsavhandlingen vid Örebro universitet, konstaterar han att precis som inom andra yrken är det avgörande för utbrända tränare att lyckas med återhämtningsprocessen för att kunna fortsätta att arbeta och att såväl tränarna själva liksom klubbarna har ett stort ansvar för detta.

– Det duger inte för klubbarna att gömma sig genom att byta tränare vart tredje år. De måste ta sitt ansvar som arbetsgivare. Men inom idrott är det ofta som inom arbetslivet i stort, i arbetsmiljöfrågor reagerar man ofta för sent när problemen redan uppstått.

Sören Hjälms avhandlingsarbete började för drygt tio år sedan inom ramen för Fotbollsakademin i Degerfors.

Kända exempel

– I slutet av 1990-talet blev frågan om utbrändhet aktuell i hela arbetslivet, men också med kända exempel från idrotten. Förre förbundskaptenen i fotboll, Olle Nordin, är ett exempel, skidåkaren Per Elofsson ett annat. Jag har 25 års erfarenhet som tränare och ledare, jag har sett kolleger drabbas av utbrändhet och jag är intresserad av ledarskapsfrågor.

Han skrev till samtliga 53 tränare i Allsvenskan, Damallsvenskan och Superettan, alla män. Närmare 90 procent, 47 tränare, svarade och var beredda att göra ett självtest för att undersöka graden av utmattning. Åtta av dem, fem från Damallsvenskan och tre från Superettan, visade hög nivå av emotionell utmattning, vilket är ett kännetecken på utbrändhet och det är dem Sören Hjälm sedan följt i tio år.

Att inga tränare från allsvenska klubbar finns med bland de åtta förklarar han med att det ofta är rutinerade tränare med lång erfarenhet, som lärt sig hantera pressen. Klubbarna är också förhållandevis välorganiserade. En annan förklaring är att de försvinner innan problemen uppstår.

Svagare damklubbar

– I Damallsvenskan är det annorlunda, ofta en svagare organisation med återkommande ekonomiska problem och där tränaren – tidigare ofta på deltid – fick ta ett stort ansvar för många olika frågor, vilket innebar att tränarna allt som oftast utsattes för alltför hög arbetsbelastning.

När Sören Hjälm för några år sedan presenterade sin delstudie om vilka tränare som var hårdast belastade, ledde det till av Svenska Fotbollförbundet införde en regel om att klubbarna i Damallsvenskan skulle ha heltidsanställda tränare. För att färre ska drabbas av utbrändhet, används också Sören Hjälms kunskaper om stresshantering inom elittränarutbildningen.

Att fotbollstränare drabbas av utbrändhet kan bero på en rad olika saker, bilden är mycket komplex. Yrkets karaktär i en kravfylld prestationsmiljö, tränarens livssituation, hans personliga egenskaper och erfarenheter. Sören Hjälm visar också att det finns kvarhållande faktorer, som kan förvärra situationen. Tränare tycker att yrket är det enda de har, dessutom upplevs elittränaryrket mycket stimulerande och utmanande och kanske kan det vara så att det som de älskar mest också är det som sliter ut dem mest. Dessutom kanske de har en lön som är svår att få någon annan stans.

Strategisk återhämtning

– Det gäller för tränare – som för andra – att hitta en strategi för återhämtning, de som lyckas med det är också de som klarar sig bäst i framtiden. Flera av tränarna konstaterar att det krävs ständig reflektion för att inte nedprioritera sig själv och riskera att sakta men säkert ”gräva sin egen grav”. Att så många som hälften av tränarna har drabbats av bakslag under sin återhämtning kan tyda på att återhämtningen enbart temporärt har hjälpt tränarna att sänka sina höga nivåer av utbrändhet. Det skulle också tala för att förmågan att hantera stress är svår att tillägna sig utan professionell hjälp.

Ökade kunskaper om att arbeta förebyggande mot utbrändhet är ett ansvar för såväl för de enskilda tränarna som för klubbarna. Liksom för andra arbetsgivare i samhället är det viktigt för klubbarna att arbeta systematiskt för att identifiera signaler och tidiga tecken på utbrändhet och psykisk ohälsa. Den riskerar annars att sprida sig till andra i gruppen, en ”smitta” som kan sänka prestationsförmågan inte bara hos tränaren utan också hos hela laget.

Kontakt: Sören Hjälm, tel: 019-303263, mobil: 070-4807676, e-post: soren.hjalm@oru.se


Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se