Skip to main content

Bättre immunförsvar men större risk för blodförgiftning

Pressmeddelande   •   Aug 07, 2013 13:22 CEST

Ny forskning vid Örebro universitet har visat att en genetisk variation som ger ett bättre immunförsvar vid vissa infektioner samtidigt är betydligt vanligare hos individer med blodförgiftning. Upptäckten är ett steg på väg mot målet att förstå hur vårt immunförsvar fungerar vid svåra infektionssjukdomar, det vill säga hur samspelet mellan människan och mikroorganismerna avgör om och hur ett sjukdomstillstånd utvecklas. Kunskap som i förlängningen gör det möjligt att utveckla nya behandlingar.

– Blodförgiftning, förekomst av bakterier i blodet, behandlas med antibiotika och med tanke på den ökande förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika är det viktigt att utveckla nya specialiserade och individanpassade läkemedel, säger Berolla Sahdo, forskare i medicin vid Universitetssjukhuset i Örebro och Örebro universitet.

Blodförgiftning är en kraftig reaktion hos immunförsvaret vid infektion och ett livshotande tillstånd. En rad av kroppens försvarsmekanismer drar i gång men dessa, som vanligtvis gör nytta, överreagerar och blir skadliga. Men eftersom det finns genetiska skillnader i hur vårt immunförsvar fungerar, kan vi reagera på olika sätt.

­ Samma bakterier som hos en del patienter orsakar en dödlig sjukdom, leder hos andra människor bara till en lindrig infektion, medan en del individer till och med kan vara bärare av dessa bakterier utan att bli sjuka, säger Berolla Sahdo.

Hur kraftfull reaktionen blir

Berolla Sahdo har sin doktorsavhandling Inflammasomes: defence guardians in host-microbe interactions undersökt olika faktorer som avgör hur kraftfull immunförsvarets reaktion blir. Studien fokuserar särskilt på ett proteinkomplex i de vita blodkropparna som kallas inflammasomen och vilken roll det har vid sjukdomar orsakade av bakterier.

– Vi studerade hur både sjukdomsalstrande bakterier men också bakterier som tillhör normalfloran påverkar inflammasomen. Oväntat nog upptäckte vi att det var normalflorebakterierna som främst aktiverade inflammasomen.

– Dessutom svarade olika individer olika vid infektioner med bakterier av samma art. Därför gick vi vidare för att fastställa om det finns någon koppling mellan genetiska variationer hos inflammasomen och känslighet för bakterier i blodet, säger Berolla Sahdo.

Ett inflammatoriskt påslag

Forskarna kunde se att en genetisk variation var betydligt mer förekommande hos patienter med blodförgiftning. Denna genetiska variation verkar göra människor mer mottagliga för blodförgiftning.

– Nästa steg blir att undersöka om dessa individer också får en mer svårartad infektion med mer kraftfull inflammation eller om deras immunförsvar kanske klarar att bättre försvara oss mot bakterierna, säger Berolla Sahdo.

– Man tror i dag att dessa genetiska varianter ger kroppen ett bättre skydd mot vissa bakterier, så sammantaget kan man säga att dessa genetiska variationer å ena sidan ger ett bättre immunförsvar vid vissa infektioner, men å andra sidan kan orsaka ett inflammatoriskt påslag som leder till sjukdomar, säger Berolla Sahdo.

För mer information kontakta: Berolla Sahdo 073 - 909 51 89

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se