Skip to main content

Forskning om katastroftankar hos smärtpatienter får bidrag från FAS

Pressmeddelande   •   Dec 07, 2009 09:34 CET

Smärta är inte bara en fysisk åkomma. Om vi är rädda, ledsna eller oroliga lägger vi lättare märke till smärtsignaler och tolkar dem som hotfulla. Det leder till att det blir svårare att hantera smärtan. Örebroforskare har fått 770 000 kronor från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, för att undersöka vilken roll katastroftankar spelar för patienter med depression och muskuloskeletal smärta.

Forskning har visat att smärta inte bara är en fysiologisk reaktion utan ett samspel mellan kropp, tankar, känslor och beteende. En rad psykologiska faktorer kan påverka smärta negativt. Rädsla för smärta gör till exempel att fokus och uppmärksamhet läggs på smärtan och vi spänner oss, vilket leder till att smärtan upplevs starkare. Om smärtan uppfattas som ett hot kan vi drabbas av katastroftankar.

– Katastroftankar kan vara att man tänker att det är något allvarligt fel. Att smärtan aldrig kommer att gå över, säger Steven J. Linton, professor i psykologi vid Örebro universitet.

Projektet är en fortsättning på det projekt som Örebroforskarna för 2 år sedan fick 2 miljoner kronor från FAS för att starta. Forskarna vill nu undersöka vilken roll katastroftankarna spelar för patienter med smärta och depression och hur det utvecklas under en period med kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT är ett samlingsnamn för en rad psykologiska metoder och tekniker som används för att arbeta med tankar, känslor och beteende. Huvudsyftet med KBT är att öka personens välbefinnande och förmåga att fungera i vardagslivet.

Cirka 85 % av alla vuxna söker någon gång vård för ryggsmärta. De allra flesta blir bra men problemen kan återkomma i perioder. 5–10% får långvariga problem. I de fallen får smärtan sakta men säkert allt större inverkan på olika delar av livet.

– I KBT är inte huvudmålet att minska smärtan, utan snarare att minimera inflytandet smärtan har på vardagen för att på så vis uppnå en ökad livskvalitet. Vi vill se om behandlingen leder till mindre sjukskrivningar och återfall, säger Steven Linton.

För mer information kontakta Steven J. Linton: 019 303505, steven.linton@oru.se

Pressbild på Örebro universitets hemsida: http://www.oru.se/Nyheter/Press/Informationsmaterial-och-bildarkiv/Personal_F-L/Linton-Steven/