Skip to main content

Global journalistik – se världen som en plats

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2011 10:56 CET

Media bör sträva efter att visa samband ­– inte isolera händelser och rycka dem ur sitt sammanhang, anser Peter Berglez och Ulrika Olausson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. Journalistiken måste utvecklas för att kunna spegla den allt mer globaliserade värld vi lever i och för att göra det möjligt att förklara orsaker till och effekter av till exempel klimatförändringen, finanskrisen eller epidemier.

 

Tidningar, radio och tv är geografiskt indelade. Media delar ofta upp eller utesluter nyheter som inte har ett geografiskt centrum och därmed inte passar in i uppdelningen av lokala, nationella och internationella nyheter. Men Ulrika Olausson och Peter Berglez ser små tecken på förändring, som de isolerar och tittar närmare på i sina studier. Deras forskning har publicerats i bland annat Journalism Studies och European Journal of Communication, och den beskriver behovet av att se bortom medias nuvarande ramar.

 

– Det finns mycket att vinna på att se världen som en plats – att skriva global journalistik. Det behövs inte en särskild tv-kanal eller tidning utan det är ett sätt att tänka. Lokaltidningen kan sätta in de lokala nyheterna i ett större sammanhang. Självklart finns det nyheter som inte behöver det men alltför ofta väljer nyhetsredaktioner att begränsa nyheten där läsaren skulle ha vunnit på att få helheten presenterad, säger Ulrika Olausson.

 

Viktigt att se till helheten

– Klimatfrågan är ett exempel på när händelser ofta inte sätts in i sitt sammanhang. Det är till exempel svårt att rapportera om långsamma förändringar som är mer eller mindre osynliga – de ändras inte från dag till dag. Det är lättare att fokusera på isbjörnar, översvämningar eller torka. Det blir små delar av ett större problem som rapporteras eftersom helheten är svår att göra konkret, säger Peter Berglez.

 

– Vi har tidigare uttryckt hur viktigt vi tycker att det är att klimatkommunikationen kan spegla helheten och ge en bredare bild av forskningen snarare än att till exempel fokusera på om FN:s klimatpanel står för sanning eller är en bluff. Det svart-vita tänkandet måste ge plats för mognare förklaringar, säger Ulrika Olausson.

 

Inte rama in händelser

Klimatfrågan är dessutom i allra högsta grad gränsöverskridande och har inget geografiskt centrum. Enskilda länder kan inte lösa problemen på egen hand utan måste samarbeta.

 

– Samarbetet inom EU blir tydligare och i media har det skett en viss förändring av vad ”vi” står för. Numera står ”vi” ofta för EU. Vi blir till exempel en del av EU som kämpar för hållbarhet mot ”de”, USA, som inte ens vill diskutera regeländringar. Det betyder dock inte att vi blir mindre svenska, säger Ulrika Olausson.

 

Människors nationella identitet blir inte svagare för att de blir en del av något större. Men nationen har i och med globaliseringen blivit svagare och den påverkas allt mer av yttre faktorer. Den svenska ekonomin och politiken påverkas av såväl EU som resten av världen.

 

– Därför är det viktigt att inte rama in händelser i inrikes och utrikes utan låta gränserna upplösas i media liksom i verkligheten, säger Peter Berglez.

 

– Det finns goda exempel på global journalistik. Journalistik som visar hur ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska händelser i olika delar av världen påverkar varandra men vi hoppas få se mycket mer av det, avslutar Ulrika Olausson.

 

För mer information kontakta: Ulrika Olausson 019-303966, Peter Berglez 070-3539346

Pressbilder: http://www.oru.se/Nyheter/Press/