Hur ska du rösta i EMU-valet?

Hur skulle ett valutasamarbete påverka svensk ekonomi i stort? –Det är en hypotetisk fråga som är omöjlig att ge några klara svar på, säger Anders. Man vet vad de formella konsekvenserna skulle bli, det vill säga att vi inte längre kan använda vår egna ränta eller växelkurs för att parera ekonomiska obalanser mellan Sverige och andra EU-länder. Men frågan är hur stora skillnaderna är mellan Sverige och övriga Europa, om vi har en helt annan konjunkturcykel än de andra länderna. Har vi det så kan det ställa till problem för oss, men ligger vi fas med de andra länderna inom EU så finns det skäl att tro att det inte kommer att bli så stora skillnader. –Däremot så tror man att handeln kommer att öka, fortsätter Anders. Man har sett i de andra länderna där euron införts att det finns en ökad effektivitet på marknaden, eftersom alla växelkurser försvinner och i och med det försvinner också en hel del osäkerhet på marknaden. Man brukar säga att transparensen ökar och det betyder att vi lättare kan jämföra priser och löner. Hela frågan handlar egentligen om två plan. Dels finns ett makroekonomiskt plan där man har räntan och växelkursen som ett sätt att hålla svensk ekonomi i fas med övriga EU. Dels finns också ett krav att försöka öka effektiviteten och marknaden och det är de här två problemen man står inför den 14 september. Enligt alla prognoser skulle euroanslutning öka handeln och marknaden, men den dagen vi inte längre ligger i fas med övriga länder har vi inte längre möjlighet att styra vår ekonomi med ränta eller växelkurs. Vilka medel har vi att ta till om vi skulle hamna i en annan konjunkturcykel än övriga Europa? –Det är osäkert om man kan använda sig av finanspolitiken till stabiliseringspolitik, det vill säga att man använder skatter och bidrag för att för att öka eller minska efterfrågan i landet, förklarar Anders. Det har visat sig vara väldigt svårt därför att de här finanspolitiska åtgärderna har oftast fördelningspolitiska problem därför att det finns alltid grupper och särintressen som tycker att de missgynnas. Motsättningarna kan bli så stora att det kan bli svårt att implementera de finanspolitiska åtgärderna. Därför kommer det att ta mycket lång tid att sjösätta dem. Finns det något exempel på hur det skulle kunna se ut? –Med det system vi har idag kan riksbanken redan imorgon gå in och fatta beslut om att ändra räntan och då kan man se effekt av det beslutet efter ungefär ett år, berättar Anders. Men ska man besluta om en momsökning eller en momssänkning finns det parlamentariska problem. Beslutet ska då manglas igenom en rad politiska instanser och det tar lång tid. Jag tror att det kommer att bli svårt att rent politiskt få igenom sådana här förslag med syfte att stabilisera svensk ekonomi och få den i fas med andra länder därför att när vi försöker ekonomin med hjälp av bidrag och skatter så får det ofta fördelningspolitiska effekter. Vissa grupper gynnas medan andra missgynnas. Av den orsaken är nog räntan det bästa vapnet att använda för att få en jämnare efterfrågan i landet, men frågan är varför vi skulle skilja oss från de andra länderna. Hur har svensk ekonomi sett ut i jämförelse med övriga Europa? –De sista tio åren har vi haft en framgångsrik ekonomisk politik i Sverige, hävdar Anders. Riksbanken har haft ett uttalat prisstabiliseringsmål och inte ett sysselsättningsmål. Riksbanken har också blivit mer trovärdig i sin målsättning genom att den kan agera mer självständigt än tidigare, fri från parlamentariska särintressen. Det trovärdiga hotet om räntehöjningar vid stigande inflationsförväntningar har därför sannolikt verkat återhållande vid framförallt centrala löneförhandlingar. Fluktuationer i vår växelkurs har sannolikt också verkat stabiliserande. Hur påverkar en flytande krona vår ekonomi? –Kronan varierar lite mot euron och det kan öka transaktionskostnaderna när man handlar med andra länder. Det innebär att det blir en ökad osäkerhet, förklarar Anders. En flytande kurs innebär att om man har högre inflation än i omvärlden och kostnadsproblem inom exportindustrin så kan en sjunkande krona öka efterfrågan på svenska varor i utlandet. Samtidigt ska vi komma ihåg att vi blir fattigare och fattigare i relation till andra länder. Om kursen sjunker mer och mer mot euron så minskar den svenska köpkraften i andra länder och det gör att vi tycker att priserna på Mallorca blivit dyrare och det blir dyrt för oss att importera. Vad kommer att hända med prissättningen i Sverige? –På lång sikt, om marknaderna blir mer effektiva, så borde priserna sjunka. Genom ökad handel får man en ökad prispress på varor och då gäller det främst varor som går att flytta. Det är svårare att säga något om tjänstesektorn, påpekar Anders. Man kan till exempel inte säga om det blir billigare eller dyrare att gå till frisören. Nej-sidan har haft som argument att man befarar att priserna kommer att gå upp… –De har sett att det finns tendenser att justera upp priserna. I och med att man byter valuta kan handlaren byta ut prislappen och använda lite högre kurs. Om alla gör likadant kommer priserna att gå upp, men frågan är om det inte finns möjlighet att avvika. Om marknaden fungerar någorlunda skulle en enskild aktör tjäna på att sänka priserna och därmed öka försäljningen, säger Anders. Men det är en teoretisk konstruktion och man måste naturligtvis se till varje enskild marknad. Vissa har låg konkurrens och då kanske man höjer priserna. Hur ser det ut när det gäller räntan, kommer den gå upp eller ner? –Europeiska centralbanken (ECB) har nästan samma prisstabiliseringsmål som den svenska riksbanken, berättar Anders. ECB har i ett avseende samma mål som vi har i Sverige, nämligen att inflationen inte får gå upp mer än två procent årligen inom Euro-området. Men i Sverige har vi också som mål att priserna inte får sjunka med mer än två procent, d v s vi har även ett deflationsmål. Är priserna på väg nedåt för mycket så sänker riksbanken räntan för att öka konsumtionen. Många menar att det symmetriska prisstabiliseringsmålet är bättre än ECB:s mer ensidiga mål, men nu läste jag att man inom EU talar om att införa ett liknande mål deflationsmål för ECB. Om sedan ECB:s olika räntebeslut passar det svenska konjunkturläget är en annan sak. Tyskland och Irland har varit ett klassikt exempel på hur två länder befunnit sig i olika fas och skulle behövt olika ränta. Om den europeiska ränta passar Sverige beror på hur olik svensk ekonomi är i jämförelse med andra länder. Är det möjligt att se Europa som en enhetlig ekonomi? –Tanken om Europas förenta stater är ingen utopi utan det är många som driver den och som tycker att vi ska integrera länderna så mycket som möjligt. Jag tror därför att Europa kommer att bli en ekonomi med en enda valuta på sikt, säger Anders. Men orosmolnen och problemen är förstås många och kanske framförallt när de nya staterna i Östeuropa ska ansluta sig till EU, då förlängs tidsperspektivet. Europa är idag inget optimalt valutaområde. Arbetskraften är trögrörlig, framförallt på grund av språkliga barriärer, och konvergensen av de olika länderekonomierna och harmoniseringen av institutioner kommer att ta lång tid. Olikheten i storleken på de olika ekonomierna är också ett problem. Det är inte osannolikt att tillväxten inom EU skulle gå upp om Tyskland, genom ökade offentliga utgifter, skulle tillåtas överskrida EU:s budgetmål om stabila statsfinanser i medlemsländerna. Här kan sålunda finnas argument hos de större ekonomierna att, i syfte att stimulera in egen ekonomi, använda EU:s ekonomi som skäl för ökade egna statsutgifter. Hur ser du på argumenten kring ett fredligare Europa? –Att öka integrationen i Europa ökar naturligtvis förutsättningarna at undvika krig, speciellt med tanke på den historia vi har, menar Anders. En invändning är emellertid är att det kan bli precis tvärtom, att kraven på budgetbalans och stabilitet ger så starka restriktioner på länderna att det kan ligga till grund för konflikter. Antag att till exempel Portugal inte skulle klara sin ekonomi med mindre än att man underbalanserar sin budget. Människor i Portugal vägrar gå arbetslösa, ställer krav på att staten ska gå in med offentliga medel för att öka efterfrågan och EU säger nej på grund av kravet på budgetbalans. Det kan bli stark opinion i ett sånt land som vill bryta sig ur valutaunionen, vilket i sin tur kan öka sannolikheten för konflikt än om man hade fått sköta sin egen ekonomi med ränta eller växelkurs. Själv tror jag ändå att argumentet för fred är starkare. Jag tror att en gemensam valuta är ett starkt kitt att hålla ihop Europa. Vilka är då fördelarna respektive nackdelarna med ett valutasamarbete? –Fördelarna tror jag är en ökad integration och en ökad handel på lång sikt. Tror man på Europatanken så är det här en naturlig del. Nackdelarna är om man inte ligger i fas med övriga Europa. Ett sådant problem vet man inte riktigt hur man ska lösa. Det är ett experiment vi ger os in på och det kan i värsta fall bli väldigt dyrbart. Frågan är om man ska ge sig in i något nytt valutasystem som man inte vet så mycket om när man ser att det nuvarande systemet har fungerat ganska väl i Sverige de sista tio åren. Det är vid det vägskälet vi står och vi försöker titta på andra länder och vilka erfarenheter de gjort. Man har sett en viss prisökning, men så har handeln också ökat markant mellan länderna. Det borde driva på en ökad produktivitet och att man får en prispress, men om det leder till ökad sysselsättning vet man inte ännu. Det är inte säkert. Vad ska du rösta själv? –Jag kommer att rösta ja, säger Anders. Men det är nog snarare med hjärtat än med riktigt rationella ekonomiska argument. Det finns både för och nackdelar och jag tror att de är ganska uppenbara för människor.