Skip to main content

Låga förväntningar på svenskars kunskaper inom politik

Pressmeddelande   •   Dec 14, 2009 08:31 CET

Göteborgs universitet har i samverkan med Statistiska Centralbyrån genomfört svenska valundersökningar sedan 1956. Undersökningarna har närmast en officiell ställning som kunskapskälla om den allmänna opinionen och den svenska demokratins tillstånd. Örebroforskaren Anders Urbas har granskat undersökningarna och kritiserar valforskningen på flera punkter.

– Det finns två grundläggande problem med den svenska valforskningen. Dels döljer och försvarar man sin politiska och normativa utgångspunkt, den svenska valdemokratin, dels sätter man ribban lågt när man undersöker svenskarnas politiska kunskaper.

Valforskningen är unik som forskningstradition genom sin långa kontinuitet och sitt tillvägagångssätt, men den har inte utsatts för någon övergripande och genomlysande granskning inifrån vetenskapssamhället tidigare. Det här är första gången.

Ingen objektiv vetenskap
Valforskningen målar upp en bild av objektiv vetenskap men avhandlingen visar att alla rapporterna genomsyras av politiskt och normativt tänkande. En av de viktigaste kritiska punkterna som lyfts fram i avhandlingen är att den svenska valforskningen både döljer och försvarar sin värdeutgångspunkt, valdemokratin, på olika sätt.

– Bland annat klargör man inte att man tar ställning för en speciell politisk och normativ demokratisyn, valdemokratin, utan detta döljs i rapporterna. Dessutom kommer man  alltid fram till att tillståndet för den s.k. svenska valdemokratin är gott och detta oavsett av vad som faktiskt har skett och sker i politiken.

Medborgarnas politiska kunskaper
Det andra grundläggande problemet gäller valforskningens undersökningar av medborgarnas politiska kunskaper. Valforskningen slår fast att medborgarna ska ha god politisk kunskap. De slår också fast att svenskarna har varit och är politiskt upplysta.

– Valforskningen sätter ribban lågt, när det gäller att undersöka vilken kunskap svenska medborgare har. Därigenom kommer man alltid fram till att de svenska väljarna är politisk upplysta.  

Genom att låta människor svara ja eller nej på frågor om namn, årtal eller antal undersöker man kunskapsnivån. Men att lyckas räkna upp fakta betyder inte att man kan kritiskt reflektera eller ens att man har förstått.

– För valforskningen är vetande utan förståelse och kritisk reflektion i demokratiska sammanhang helt i sin ordning.

Men problemen med den svenska valforskningen stannar inte där. Även om det visar sig att väljarna inte har kunskap drar valforskningen slutsatsen att kunskapsnivån bland svenskarna är god.

– I den senaste rapporten konstaterar man att majoriteten av de svenska medborgarna, under 2000-talet, inte kunde redogöra för de svenska regeringarnas sammansättning. Samtidigt är slutsatsen i rapporten att de svenska medborgarna är upplysta.

– Sammantaget bör den svenska valforskningen ses som väktaren av den svenska valdemokratin. Valforskningens utmärkande drag är att den dolda politiska och normativa demokratisynen försvaras genom att tillståndet för den svenska demokratin alltid skildras som gott.

För mer information kontakta Anders Urbas: 073-5051305