Marken binder kol sämre än vad man räknat med

Marken är sämre på att binda kol än man hittills trott. En ny studie vid Örebro universitet tyder på att den mängd kol som snabbt går tillbaka till luften i form av koldioxid i själva verket kan vara dubbelt så stor som vad man tidigare har antagit. En god nyhet är dock att träden kan ta upp mer koldioxid när halten i luften ökar, givet att det finns tillräckligt mycket näring i jorden.

- En del av koldioxidökningen i luften kan alltså tas om hand av skogen och bindas i biomassan hos träd, svampar och andra organismer, säger Emma Johansson.

En av nyckelfrågorna i forskningen om klimatförändringarna är just hur kolets kretslopp i naturen påverkas av den ökande koldioxidhalten i luften. Här har skogsekosystemen fått stor uppmärksamhet i debatten, eftersom det är osäkert om de kommer att fungera som en sänka (som binder kol) eller en källa för koldioxid.

Emma Johansson har därför i sin doktorsavhandling i miljövetenskap undersökt hur tallplantor och de mykorrhizasvampar som lever i symbios med trädrötterna påverkas av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Snabbt tillbaka i atmosfären

Hennes försök visade att vid en fördubblad koldioxidhalt jämfört med i dag, kunde tallplantorna öka sitt intag av koldioxid med 50 procent. Den ökningen kan dock begränsas av tillgången på näringsämnen i jorden.

Men eftersom en del av det kol som träden tar upp från luftens koldioxid redan inom några timmar släpps tillbaka ut i luften, har Emma Johansson även mätt den så kallade markrespirationen, det vill säga markens ”utandning” av koldioxid.

Hon upptäckte då att markandningen var dubbelt så stor som man hittills har räknat med, vilket gör skogsekosystemen till mindre effektiva kolsänkor än vad som tidigare antagits. Hela 40 procent av koldioxiden är snabbt tillbaka i atmosfären igen efter att kolet har transporterats från bladen ner till trädrötterna.

För mer information, kontakta Emma Johansson, 0762-36 47 01.