Skip to main content

Must har svårt tänka utanför ramarna

Pressmeddelande   •   Dec 16, 2013 14:42 CET

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, behöver förändra sitt sätt att tänka kring den kunskap man tar fram. Gunilla Eriksson visar i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet att den sociala miljön och språkbruket inom underrättelsetjänsten i hög grad formas av språk och miljö och att det begränsar kvaliteten på den kunskap man tar fram.

– Must finns i en social miljö som är fylld av olika former av praxis för att få fram bra kunskap. Man vill förutsäga det som händer och i organisationen finns också en väldigt stark vilja att undvika misslyckanden, säger Gunilla Eriksson, som numera har en postdoktjänst vid Försvarshögskolan.

Hon beskriver att den sociala miljön vidvid Must som att densätter upp en väldigt stark tolkningsram där man söker kontinuitet i förhållande till det man beskrivit tidigare. Must är en myndighet som ska producera kunskaper till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det handlar ofta om att förutsäga utvecklingen inom olika områden, men att förutsäga framtiden är en osäker verksamhet, där utvecklingen inte alltid blir den förväntade.

Vilja men inte kunna

– Det finns säkert en vilja att ifrågasätta sig själv, men det är svårt. Man kommer ofta tillbaka till att de förutsägelser bedömningar man gjort var rimliga och har svårt att hitta ett kritiskt förhållningssätt till sin egen kunskapsproduktion.

Även i språkbruket har Gunilla Eriksson funnit att det dröjer sig kvar föreställningar utan att det sker någon omtolkning av dem. Hon har tittat närmare på vilka betydelser man på Must lägger i begreppen Nato, Ryssland och terrorism, som hon menar är exempel på att man omedvetet tränger bort tolkningar av begreppen.

Bortträngda tolkningar

Nato antas på oklara grunder stå för att organisationen har förmåga att spela roll som krislösare och policyskapare. Men det finns ingen tydlig argumentation för att se Nato på detta sätt utan det konstateras bara.

Tolkningen av ”Ryssland” är att landet är starkt påverkat av det Sovjetiska arvet, att den politiska scenen avviker från västerlandet, drivs av oförutsägbara individer för personlig vinning och att den verkliga politiken inte är den officiellt uttalade.

Terrorism anses innehålla ett inslag av våld och ideologiskt orienterat mot vänster eller mot islam. Men man får ingen uppfattning om vilken omfattning våldet ska ha för att kallas terrorism och inte heller någon vägledning om det politiska innehållet eller sammanhanget.

Tänka nytt

– Jag hoppas att min avhandling ska leda till nya vägar att tänka kring kunskap och Musts underrättelse produktion av kunskap, att man diskuterar tolkningar av olika begrepp, vad som är en tolkning eller en ren information, att man gör olika begrepp tydligare.

Hon menar att hennes resultat visar att det går utmärkt att studera underrättelsetjänsten ur ett samtida perspektiv och att det också är givande. Det är också fruktbart att använda välkända samhällsvetenskapliga perspektiv i forskningen, vilket hon menar i stor utsträckning tidigare har saknats.

Kontakt: Gunilla Eriksson, tel: 08-553 426 48, e-post: gunilla.eriksson@fhs.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se